Detta arbete är utfört på uppdrag av Komatsu Forest i Umeå. Ett eventuellt problem som uppmärksammats vid företagets kvalitetsavdelning sedan länge är Kiselhalten som syns i resultaten från skogsmaskinernas hydrauloljeanalyser. För att få en fördjupad kunskap om föroreningar i hydraulolja och bättre kunna utnyttja data från oljeanalyser, har underlag tagits fram för att bättre kunna avgöra om Kiselhalt i hydraulolja är skadlig. Två målfrågor är: Vilket förhållande har Kisel med andra tillgängliga faktorer som drifttid, grundämnen, syratal, vattenhalt och viskositet? Är Kisel en tydlig indikator på inträngning av föroreningar från yttre miljö? Då hydrauloljans sammansättning förnyades har arbetets underlag fokuserats på analyser på den nya oljan.

Sammanfattning Kisel (Si) är det näst vanligaste ämnet (drygt 25 %) i berggrunden. Bara en del av detta är tillgängligt som monoKiselsyra, den form i vilken Kisel är upptagbart för växter. Jordens Kiselinnehåll är beroende av bergets vittring. Mycket höga halter av Kisel återfinns i naturen i vulkaniska substrat (pimpsten innehåller drygt 66 % Si och scoria närmare 47 % Si), i diatomit (ett mineral bestående av resterna från encelliga Kiselhaltiga alger, s.k. diatoméer) innehållande 66 % Si, scoria approximatly 47% Si), in diatomite (a mineral consisting of the remainings of single celled algae, diatoms containing < 40 % Si) and in some clays (30-60% Si).

Inlastningen till ljusbågsugnen sker genom att flera skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehåller många olika typer av skrot med liknande sammansättningar och även oxidiska ämnen. Till varje charge räknar en modell ut mängder av Kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsättas för att smältan ska ha rätt sammansättning när den går vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmältningen i ljusbågsugnen blåses även kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsväggarna. Variationerna i processen är stora och det är svårt att förutsäga hur smältan kommer att bli.

Bakgrunden till detta examensarbete var att Qumex Materialteknik vid ett flertal tillfällen konstaterat att material av typen SS 0725 har uppvisat bristfälliga härdresultat. Materialet, som är relativt nytt på marknaden, är ett gjutjärn av typen segjärn och utmärker sig gentemot andra segjärn på grund av sitt höga innehåll av Kisel. Då segjärn enligt den nu gällande EN-standarden klassificeras efter sina mekaniska egenskaper uppstår ett problem gällande SS 0725. Materialet uppfyller de krav som är ställda för EN-GJS-500-7 och hamnar därmed under samma materialbeteckning som ett segjärn med betydligt lägre Kiselhalt. Att två material med olika kemisk sammansättning hamnar under samma beteckning kan innebära problem.

The purpose of this report is to document the experiments carried out, methods used and results gained during research into how the silicon content of an aluminium alloy affects the coefficient of thermal expansion (CTE).The goal of this paper is to better understand and to find a relation between silicon content and the coefficient of thermal expansion.Experiments were carried out using carefully prepared samples of Al Si alloys (0, 7, 10 and 20% Si content). Using these alloys, the CTE could be measured using a dilatometer.Comparative analysis carried out could map the effects of silicon content on the coefficient of thermal expansion and an equation was created. Using simple graphs and the rule of mixture method, the authors were able to build a simple tool for calculating the CTE of specific aluminum silicon alloys..

Den här högskoleavhandlingen beskriver designen av ett IF-filter samt hårdvarukonstruktion av en ny 77 GHz FMCW-radar demonstrator. Syftet med demonstratorn är att illustrera hur Kisel germanium-, SiGe, teknologi kan användas istället för den mer vedertagna men dyrare gallium arsenik-, GaAs, teknologin. Den gamla radar-prototypen vilken Acreo AB utvecklat är funktionell men behöver konstrueras om för att bättre kunna utvärdera radarprestandan. I avhandlingen presenteras grundläggande radarteori och ekvationer för att underlätta förståelsen av de olika systemblocken. Rapporten beskriver också systemarkitekturen och hur dess funktionalitet kommer att testas.

This report is about the experiments with mixing of the separated water and the vacuum pump seal water at Hellisheiði power plant. This is done to prevent silica scaling and clogging in pipes and reinjection wells as well as eliminating vacuum pump seal water from the plant. The experiments were done in four stages: the first stage comprised of tests with different flows of separated water at 70°C, the second stage was carried out by mixing the separated water at 70°C and the seal water with different amounts of the seal water, the third and the fourth stages were like the first and second but with the separated water at 120°C. The results show that this method is good if the mixture is around 50/50 separated water and seal water, to control the silica scaling in the separated water and to be able to reinject the seal water with the separated water. This does not eliminate the silica scaling in all of the separated water because the amount of separated water is much more than the amount of seal water that comes from the plant. .

Detta arbete syftade till att svara dels på vilka solcellstyper som finns på den svenska marknaden och vad som skiljer dem åt, dels hur förutsättningarna ekonomiskt ser ut för solceller i Sverige. Arbetets metod bestod av en litteraturstudie och en marknadssammanställning.Resultatet visade på att solceller finns etablerade på den svenska marknaden och att det är monokristallina och polykristallina Kiselsolceller som dominerar utbudet. Kiselceller har fördelen att grundämnet finns i stor koncentration på jorden men de kräver en energikrävande process för tillverkningen. Vidare visade resultatet att en mindre del av marknaden utgörs av tunnfilmssolceller av CIGS och CdTe. Tunnfilmerna har en tjocklek ned till en mikrometer och har en tillverkningsprocess som är enklare och mindre energikrävande.Förutsättningarna för solceller i Sverige är betydligt sämre än för sydligare länder och även inom Sverige varierar förutsättningarna stort.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, har nyligen investerat i en pulsande solsimulator fo?r ma?tning och karakta?risering av solcellsmoduler. I fo?ljande rapport har en ja?mfo?relse mellan ma?tresultaten fra?n den nya pulsande solsimulatorn och SP:s befintliga pulsande solsimulator genomfo?rts. Samtliga ma?tningar har genomfo?rts pa? fyra olika solcellsmoduler; tva? solcellsmoduler av typen CIS och tva? solcellsmoduler av typen kristallint Kisel.

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Skedala solcellsanläggning kommer att vara Sveriges största projekterade solcellspark på4000 m2solceller och en total installerad toppeffekt på 610 kWp (maximala toppeffekten somanläggningen kan leverera). Solcellsparken projekteras åt Halmstad Energi och Miljö AB,HEM, som har en deponi under sluttäckning i Skedala. Skedala är ett samhälle nordost omHalmstad. När sluttäckningen är klar vill man använda marken till något positivt som är braför både miljö och invånare. Uppgiften i projektet har varit att projektera och beräknalönsamheten av en solcellsanläggning på området.

På kraftvärmeverket Allöverket I Kristianstad produceras processvattnet i en anläggning som heter totalavsaltningen. I denna anläggning som består ut av två identiska linjer låter man det inkommande vattnet passera genom jonbytare för att byta ut de oönskade jonerna i vattnet emot mer önskade. Anledningen till att man gör detta är att de oönskade jonerna i vattnet ger beläggningar på turbinen. När jonbytarna blivit mättade så måste de återställas till sin ursprungliga form. Detta sker genom att det startas ett regenereringsprogram, som består av ett antal steg så som backspolning, kemikalieintag och fyra olika spolningar.

I utvecklingsarbetet för att minska energiförbrukningen och variationerna i råjärnskvalitet genom effektivare PCI (pulverized coal injection) har försök gjorts. Detta för att bidra med information om vilka förändringar som krävs för att minska stoftgenerering till följd av materialsönderfall och dålig förbränning i masugn. Stoft och slamprover uttagna under en försökskampanj från LKAB:s experimentmasugn (EBF) har analyserats för att jämföra vilka faser och kemisk sammansättning proverna innehåller. Under kampanjen har två olika kol (lågflyktigt kol A och högflyktigt kol B) injicerats med olika mängd och sätt att tillföra syret till masugnen. I slammet vid injektion med kol A och syreberikning genom lansen kunde kolet hittas i förening med Kisel i SiC (Kiselkarbid).

För att bibehålla elnätet stabilt är det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhällets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepå tid på dygnet och även av årstid. Att kunna samla energi då behovetär lågt, för att sedan utvinna och distribuera energi då behovet ökar ärdärför viktigt. Vattenkraft är en av de energikällor som är enklast attreglera. Denna energi är dessutom relativt miljövänlig.

Rönnskärsverken är ett smältverk som fokuserar på kopparframställning. Vid framställningen av koppar uppstår en slagg som främst består av järn och Kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan säljs under namnet järnsand. Järnsandens tekniska egenskaper gör att den är lämplig att använda som vägfyllnadsmaterial. Eftersom järnsanden uppstår som en biprodukt till följd av kopparframställningen vid Rönnskär så räknas järnsanden som en restprodukt.