Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna. Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena Killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två Killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två Killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång.

Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund har ett projekt som heter allan. Det är ett jämställdhetsarbete med samtalsgruppsverksamhet för fjortonåriga killar. Uppsatsen granskar metodmaterialet för dessa samtalsgrupper ur ett genusvetenskapligt perspektiv med särskilt fokus på maskuliniteter, maktordningar och jämställdhet. Metoden som används kallas idé- eller ideologianalys, och mer specifikt utförs en innehållslig idéanalys.Som utgångspunkt fungerar socialkonstruktivistisk teori inom maskulinitetsforskning. Speciellt används R.W Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och Michael Kimmels texter om homosocialitet.

Syfte och frågeställningJag har valt att skriva om elevers förhållningssätt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omständigheterna i förhållande till elevernas handlande. Min frågeställning är: Hur förhåller sig elever i en mångkulturell skola till skolans regler och normer?ForskningsbakgrundUnder kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom området. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan på identitetskonstruktioner och hur normer och regler används för att upprätthålla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av människors identitet.