Vid rening av avloppsvatten använder man ofta olika typer av fällningsKemikalier för att rena vattnet på bland annat fosfor. Innan man definitivt väljer fällningsKemikalie bör man alltid genomföra fällningsförsök för att fastställa om man kan uppå önskade resultat. Helst ska Kemikalieåtgång och kostnad bli så låga som möjligt. Efter småskaleförsöken är det även bra att testa i full skala för att se om de resultat som uppnåtts i labbet även uppnås i reningsverket. Rosviks reningsverk är ett av många små reningsverk i Piteå kommun och är dimensionerat för att ta emot avloppsvatten från ungefär 2 100 personer.

Denna rapport behandlar en undersökning vars syfte var att finna en ersättande Kemikalie ellermetod till den nu använda metoden för att bryta ner magnetitpartiklar i ett vattenprov för attanalysera dess järnhalt. I den nuvarande metoden används tioglykolsyra för att lösa uppmagnetiten innan analys i ICP-MS (induktivt kopplat plasma ? masspektrometer).Tioglykolsyra är giftig och dessutom påfrestande för analysinstrumenten och därmed inteönskvärd. Försöken i denna utredning utfördes genom att byta ut tioglykolsyran mot saltsyra,svavelsyra eller EDTA, samt att ändra temperatur eller tid i uppvärmning av provet.Utredningen visade att saltsyra inte är en fungerande ersättande Kemikalie, att svavelsyramöjligen kan fungera, även om vidare utredning krävs för att finna de optimala förhållandenamellan tid, temperatur och koncentration av syran, samt att EDTA kanske också kan fungera.Utredningen visade även att istället för att analysera i en ICP-MS verkade det som att detskulle kunna fungera att analysera färskvattenprover (prover utan förbehandling) i en AAS(atomabsorptionsspektrometer) med grafitugn. För att veta med säkerhet ifall tioglykolsyragår att ersätta behövs vidare utredning för AAS med grafitugn, svavelsyra och EDTA.

Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat Kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje Kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa.

Denna studie behandlar miljöfarliga ämnen i byggprocessen. Syftet med studien är att ge läsaren en inblick i hur miljöfarliga ämnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder läsaren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt läst på olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar är tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringsKemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra Kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringsKemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra Kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Uppgiften var att framställa aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna påverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mängd impregneringsbas i förhållande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhållandena var alltså 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration på 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen på vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner på grund av saltintrång och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) är ett högporöst material som används för att separera hydrofoba molekyler från vätske-, och gasströmmar för att rena dessa eller återanvända adsorbatet.

Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i Kemikalie industrin, ett s.k.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram är väldigt liten och specialinriktad. De program som ändå finns inriktar sig på att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk inträffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker ännu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie på ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mätning av risker medför på riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i Kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. Våran undersökning kommer använda ett hermeneutisk synsätt och en kvalitativ forskningsansats.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning.