Den här uppsatsen handlar om skolans kris och Katastrofberedskap. Undersökningen består i att ta reda på om skolan och lärare är redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lärarnas relationer till eleverna är viktiga i krishanteringsarbetet samt föräldrarnas och rektorns roll. Lärarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en Katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur Katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor.

The aim of this masters thesis, based on discourse analysis and organization theory, is to study how individuals in different Swedish cultural organizations- and agencys are working with disaster preparedness.The purpose of this is to examine whether organizational structures affect different persons work, cooperation and practical application concerning disaster preparedness in collaboration with both external and internal organizations.The research shows that disaster preparedness are affected by priority issues as well as financial resources causing consequences for future work concerning this kind of issues.Another problem which is also examined and discussed in this thesis are the problematic approach to personal initiative which today is the leading operation for the organizations to deal with disaster preparedness instead of creating professional titles for the persons handles these complex issues..

AbstractThis thesis handles the subject about emergency preparedness. The cases that are chosen are Sweden and the tsunami catastrophe and Great Britain with the bombings in London. The purpose with this case study is to reveal what factors that are important for an adequate emergency preparedness plan by studying Sweden?s and Great Britain?s emergency preparedness plans and how they handled the two catastrophes. The questions for the report are as follows:1.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.

Bakgrunden till den här uppsatsen är den senaste tidens oroligheter i världen, terrorattacker och naturkatastrofer som tsunamin. Dessa skapar rädsla hos människor och det minskar benägenheten att resa. Det drabbar resebolagen då de på grund av detta förlorar kunder. Vi har haft frågeställningen: ?hur planerar och hanterar resebranschen risk och osäkerhet?.