Syftet är att undersöka hur några ungdomar resonerar när de använder Kartor som analysverktyg, elevers förtrogenhet med Kartor samt deras attityder till Kartor och geografiämnet. Jag har genom främst samtalsintervjuer, men även genom observationer, studerat hur några elever i nionde skolåret i par resonerar och diskuterar geografiska frågor med hjälp av Kartor. Undersökningen visar att eleverna har en relativt god förmåga att använda Kartor för analys. Emellertid påvisar eleverna inte något större intresse för Kartor som analysverktyg. Istället föredrar eleverna i stor utsträckning att resonera utifrån sina förkunskaper och uppfattningar.

Alla spelutvecklare har någonting att vinna på att kunna ge spelaren tydligare minnen av spelvärldar. I denna uppsats undersöks hur plattformsmoment kan användas för att förstärka mentala Kartor. Respondenter har letat sig igenom en labyrint baserad på spelet Brain Fudge med olika grader av gravitation, och resultatet tyder på att besvärligare plattformsutmaningar gör det svårare för spelare att få en bild av spelvärlden som helhet..

Undersökningen har ämnat svara på hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ?minikarta? undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på spelare med Kartor och spelare utan Kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på Kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till Kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med Kartor..

Rapporten grundar sig på en studie i att utröna möjligheterna för att förenkla och effektivisera Metrias kartproduktion genom användning av Arc View 3.1 samt Arc View tillsammans med Adobes programvaror Illustrator och Photoshop. Två Kartor skapades under arbetets gång, en översiktskarta och en centralortskarta över Gällivare. Moment som ingick var: Terrängskuggning, adressättning, symbol- och färgsättning av Kartor samt test av kartframställning med hjälp av Adobes programvaror. Olika höjd- och solvinklar prövades vid terrängskuggning. Adressättning av vägar gjordes till en interaktiv funktion där gatuadressen fördes över från fastighetsdataregistret till GSD-Ekonomiska kartans vägskikt.

På vilka sätt kan Kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för Kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt.

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika Kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartsKartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning..

Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala Kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                             Som bakgrund till elevernas mentala Kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                             För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala Kartor och den faktiska jordgloben. .

The city of Kalmar has a desire that their 3D maps of the city should come to a greater use and get residents more involved in Kalmar city. The purpose of this report is to show one way to work with these 3D maps when it comes to presenting information about Kalmar for its residents and tourists in a specific area.  The report also includes information about advantages and disadvantages with the use of 2D and 3D maps in different environments. Various reports and other sources indicate an interest in 3D and a use for this, but even that 2D is still seen as a natural way to read a map. By collecting information from relevant literature, interviews and user testing, the group has obtained sufficient background information to present the results of a web site, where the visitor can navigate in both 2D and 3D in a specific area of Kalmar. User tests and surveys have been conducted in two rounds and the web site has been revised after their results..

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan barn och Kartor. Litteraturstudien behandlar vad en mental karta är, hur den formas och vilken funktion denna har. Här belyses också kartans roll i undervisningen. Möjligheter och svårigheter i arbetet med kartan lyfts fram. Vidare redovisas resultatet från studier gjorda i år fem och sju där elever på fri hand ritat Kartor över olika områden.

I det här arbetet behandlas användningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vägprojektering. Projektet går ut på att utveckla en 3D-modell över ett område i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med Kartor. Huvudsyftet är att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjälpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett användartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlätta planeringen av nybyggnationer på områden Norra Kvarnholmen och Malmfjärden med utgångspunkt från teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via Kartor? Hur kan de huvudanvändare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrån en 3D-modell är ett värdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess målgrupp..

Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen.

Web pages are visited through a variety of different devices with varying screensizes. One method for adapting web pages to this variety is called responsive design. Geographical information, often in the form of embedded maps, is common on the web. The combination of responsive design and geographical information has been shown to lead to interaction problems and is therefore assumed to need special considerations. This thesis examines this combination and investegates how presentation of geographical information can be adapted to responsive web design.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med Kartor i skolan och hur elever uppfattar användandet av Kartor, både i skolan och i vardagslivet. Hur lärare uppfattar förändringen i mötet med kartan genom bytet från Lpo 94 och Lgr 11 kommer också att belysas. För att få svar på dessa frågor har åtta stycken intervjuer av lärare på högstadiet samt fyra fokusgrupper innehållande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lärarna att det idag finns en bristfällig helhetssyn gällande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta på ett litet område. Lärarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning påverkas av dagens teknik, som till exempel GPS där fokus ligger på start- och slutpunkten.

Så länge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de själva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se väldigt olika ut. På senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fått betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsområde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva Kartor tillgänglig för en bredare allmänhet. Syftet med examensarbetet är att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva Kartor samt undersöka vad man som planerare bör tänka på vid den interaktiva kartframställningen.