The aim of this paper is to study intra household allocation of capital income by using data on Swedish observations. The 1991 tax reform was to change the taxation on capital income from a progressive to a flat tax system. Before the tax reform there were incentives to allocate capital income to the spouses with the lowest income of labor in order to reduce the total tax burden. The data describes the year of 1989 and 1993, those we choose to examine. Using Swedish data from LINDA database we estimate a quotient by ordinary least squares (OLS) regression.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till Kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande.

Dubbel intern aktieöverlåtelse genomförs för att ägaren ska undkomma beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Enligt fåmansföretagsreglerna ska kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel är kvalificerad om delägaren har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren. Genom att ägaren bildar minst två nya bolag är dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt ägt bolag. Att delägarens aktier är okvalificerade innebär att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebär en beskattning om 25 procent.

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anställda finns en som avviker från de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig från de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren någon rätt att förvärva aktier utan endast ger en rätt till en kontant slutreglering vid en bestämd framtida tidpunkt. Skatteregler som gäller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av både anställda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är därför att utreda beskattningskonsekvenserna för såväl företaget som den anställde.

Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Idag finns det 5200 mjölkföretag i Sverige varav 69 procent tillämpar ett uppbundet system. Regeringen föreslår att Jordbruksverket bestämmer ett slutdatum för mjölkproduktion i uppbundet system. Målet är att förbättra djurvälfärden för nötkreatur. För den enskilde lantbrukaren innebär ett förbud mot uppbundet system ett vägval mellan att avveckla eller investera i mjölkproduktionen. Vid ett stoppdatum för uppbundet system kan det uppstå kapitalförluster för de mjölkproducenter som tvingas avveckla i form av en minskad arbets- och Kapitalinkomst.

De aktuella skattereglerna för fåmansföretag återfinns i 57 kap. IL. Reglerna syftar till att motverka att arbetsinkomsten omvandlas till Kapitalinkomst. Allt sedan de första reglerna om fåmansföretag och dess ägare infördes år 1977 har reglerna diskuterats och det är tydligt att problem kvarstår. Reglerna är allmänt formulerade och har visat sig vara svårtolkade och svårtillämpade. De andelar som innehas av aktiva delägare kallas kvalificerade andelar.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till Kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till Kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.