I föreliggande examensarbete har en Kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att utveckla och testa en Kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007.Frågeställningarna som ingick i studien var:Hur ser damernas Kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? Har damernas Kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? MetodStudien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jämföra kapaciteten på svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som råder gentemot kraven. Under arbetets gång ska följande frågor besvaras: Vilka krav ställs på cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur står sig svenska topp cyklister i jämförelse med referensdata från toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att fastställa vilka fysiologiska egenskaper som kan tänkas utsättas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhåller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (ålder 22 ± 4,36 år, vikt 70,4 ± 2,09 kg, längd 175 ± 5 cm) samt en dam (ålder 21, vikt 58,8, längd 169 cm), samtliga vana med daglig träning samt tävlandes på elitnivå. Studien delades upp i två dagar, fälttester respektive laboratorietester.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning.