Maxflo?desproblemet har ma?nga praktiska tilla?mpningar och probleminstanserna kan bli mycket stora. Effektiva implementationer a?r da?rfo?r no?dva?ndigt fo?r att ko?rtiden inte ska bli alltfo?r ho?g. I den ha?r studien har tva? maxflo?desalgoritmer, Edmonds-Karps algoritm och Goldberg-Tarjans push-relabel-algoritm, implementerats i Java med tva? olika da- tastrukturer och ja?mfo?rts med varandra.

Denna uppsats handlar om de så kallade eulerska graferna och grafer nära besläktade med dessa. En eulersk graf är en graf där det går att traversera alla Kanter i grafen så att varje kant förekommer exakt en gång i traverseringen. Den struktur dessa grafer har uppfyller de villkor Euler ställde upp 1735 då han studerade det klassiska problemet med de sju broarna i Königsberg. Både teoretiska aspekter, som cykeldekomposition och kompatibla eulervägar, samt praktiska tillämpningar, som det kinesiska brevbärarproblemet och DNA-sekvensering (där man använder en de Bruijn-graf) behandlas i den här texten. Här redogörs även för kända och mindre kända metoder för enumeration av eulerska och semieulerska grafer.

The edge or the fringe of the city is often the first part of the city we encounter, and our perception of it will probably color the image we make in our minds of the city as a whole. Even though the fringe of the city is important to the image of the cityscape it has not very often been the direct object of attention either in planning, building or even in the heads of the masters, when big ideas were formed. More often than not the fringe seems like something that just happened over time due to separate landowners, businesses or actions of other financially strong operators. The aim of this essay is to try to describe the history of the city edge in Sweden, from the very first town in the 10th century until today?s expanding mosaic of different ideas and styles as well as to bring some clarity and order into some of the different ideas and ideals in the planning of the edge in different eras and to review how the edge has been shaped and used.

Examensarbetet syftar till att finna lämplig utrustning och lämpliga metoder för att automatisera detekteringen av olika typer av skalstreck. Med skalstreck avses exempelvis den gradering som återfinns på vanliga kontorslinjaler. Skalor tillverkas i en mängd olika storlekar. De objekt som är aktuella i examensarbetet har streck med en bredd mellan 2 mikrometer och 100 mikrometer. Streckens Kanter är av skiftande kvalitet.

Bristande vinterväghållning samt planering kan begränsa möjligheterna för delaktighet för personer med funktionshinder. Denna studies resultat har påvisat att genom logik i utformning samt ett gott samarbete i de initiella skedena i planeringsprocessen kan utanförskapet undvikas. Studiens syfte har varit att kartlägga de behov personer med nedsatt rörelseförmåga,nedsatt syn samt hörsel har på befintliga rastplatser och vid gångpassager längs det statliga vägnätet. Ytterligare har syftet varit att klargöra de hinder och möjligheter som finns för en god tillgänglighet hos projektledare och driftledare. Ett speciellt fokus har även enligt syftet lagts på vinterväglag.

Högdalstoppen är konstruerad med myter och rykten. Och av teglet från Klara-kvarteren. I vissa ljus är det en ruin, ibland en bortglömd allmänning. Bland sly och trasiga lyktstolpar går du på avvägar, så plötsligt: du ser ett hörn av ett gravröse, ett monument. Att betrakta och bestiga Högdalstoppen är lika mycket en alldaglig som en storslagen upplevelse.

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, där miljötyper är ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. Båda teknikerna är varianter av A*-algoritmen och används för att åstadkomma estetisk vägplanering. Vägplanering innebär att finna en kortaste väg från en punkt A till en punkt B i en graf. En populär grafrepresentation i spel är rutnät med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnät är att algoritmerna tenderar att planera sina vägar längst med Kanterna och därav resultera i sicksackformade vägar.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Rua Dawood och Noor M. Yasin, vårterminen 2013 vid Mälardalens högskola. Rapporten redogör för den design- och funktionsmässiga utvecklingen av en såg, med hänsyn till det uppdragsgivande företagets sortiment och användares önskemål.Vår uppdragsgivare är EKA-knivar AB, som är ett ledande företag inom tillverkning av knivar och sågar i Sverige. Av EKA-knivar AB fick vi uppgiften att utveckla en såg som kan passa för användning ute i skogen och hemma. Problemet med dagens såg är att den har skarpa och vassa Kanter och ett icke ergonomiskt handtag som ökar belastningen på handen och handleden vid arbete.

Kantavskiljare används vid olika behov i trädgården och kan ha en viktig roll. För att undvika framtida problem så som oförutsedd skötsel eller gräsrötter som envist tar sig in i rabatterna, kan detta förebyggas genom att innan tänka igenom olika aspekter och behov.   En sammanställning över tillgängliga kantavskiljare saknas, därför blev syftet att göra en sådan för att lättare hitta rätt kant för ett visst tillfälle. Sammanställningen ska sedan kunna användas av till exempel trädgårdsformgivare och andra intresserade privatpersoner som hjälpmedel. De frågor jag hade som mål att besvara i arbetet var: Vad finns det förkantavskiljare att välja på? Vad har dessa för egenskaper? Vad är viktigt att tänka på vid val avkantavskiljare?   Resultatet blev en redovisning av femton olika kantavskiljare, både mer utförligt och i en överskådlig tabell.

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Rua Dawood och Noor M. Yasin, vårterminen 2013 vid Mälardalens högskola. Rapporten redogör för den design- och funktionsmässiga utvecklingen av en såg, med hänsyn till det uppdragsgivande företagets sortiment och användares önskemål.Vår uppdragsgivare är EKA-knivar AB, som är ett ledande företag inom tillverkning av knivar och sågar i Sverige. Av EKA-knivar AB fick vi uppgiften att utveckla en såg som kan passa för användning ute i skogen och hemma. Problemet med dagens såg är att den har skarpa och vassa Kanter och ett icke ergonomiskt handtag som ökar belastningen på handen och handleden vid arbete.

"Här finns det ju Kanter som inte är helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omväg eller så." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn på inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte är att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svårigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svårigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, så som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Detta arbete visar processen och olika element som kan användas eller krävs för att skapa en trovärdig fantasymiljö. Genom att läsa, samla in och sammanfatta information om miljöer, växter, tekniska processer, färger, ljus och form från litteratur, internet och egna erfarenheter har vi skapat en slags guide över hur man kan skapa en trovärdig miljö. Växter kan inte ha för enformig placering i miljön utan måste placeras enligt slumpmässig naturligt kaos. De 3D-modeller som miljön innefattar måste ha vissa attribut så som smuts, damm, röta, brister, rivor och sprickor. Inget är kliniskt rent i naturen.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

Vid skärande bearbetning uppstår vassa grader och skarpa Kanter. Det måste finnas en operation i tillverkningsprocessen som tar bort dessa. Syftet med projektet har varit att ta fram en säker och stabil gradningsutrustning till en industrirobot, då den utrustning som används idag har brister i både stabilitet och effektivitet. När den automatiska gradningen fungerar tillfredsställande kan ett stort antal mantimmar sparas, eftersom personal inte behöver korrigera och grada detaljerna manuellt. Undersökningar av miljön kring den befintliga gradningsutrustningen samt en djupgående analys av konstruktionen visar på svagheter i både konstruktion och luftförsörjning.

Sänkgnistning är en icketraditionell bearbetningsmetod som i Sverige används av både små och stora verkstadsföretag. Metoden används i syfte att framställa geometriskt komplexa detaljer, främst ur härdat stål. Dessa detaljer används vanligtvis som produktionsmedel. Detta innebär att kunderna använder en eller fler detaljer, som producerats med sänkgnistning som verktyg, för att producera egna produkter. Vanligt förekommande är att kunder använder sänkgnistdetaljen som verktyg för formsprutning vilket ofta genererar många produkter per sänkgnistdetalj.