Min ingång i projektet var att undersöka hur man kan bo värdigt på äldre dagar och vilka behov som uppstår. Undersökningen visade att frånsett att äldre rör sig på mer begränsade ytor så är behoven inte så olika som man kan tro. Istället för att fokusera på äldre har jag därför lagt vikt på en bostad som ska klara livets prövningar oavsett om det gäller ett brutet ben, rullstoll eller ålderdom. Bostaden ska kännas trygg, stabil och beständig. Samtidigt vill jag att den ska värna om den enskilda personens privata sfär och i hela bostadsområdet finns en gradient av olika offentlighetsgrader.

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att Kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet.Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie.Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus.