Adaptivt Kamouflage är en signaturanpassningsteknik som ger stridsfordon förmågan att anpassa sin värmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgå upptäckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrättsliga problem som kan uppstå vid användandet av adaptivt Kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrättsliga problem som kan uppstå vid användningen av adaptivt Kamouflage är distinktionsproblem, då tekniken möjliggör för stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna användning av adaptivt Kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..

Kamouflage är ett viktigt område inom militär överlevnadsstrategi. Ur ett taktiskt perspektiv innebär Kamouflage att anpassa rörelse, uppträdande och placering efter aktuell miljö och situation. Ur ett tekniskt perspektiv innebär Kamouflage att kontrasten för ett objekt minskas mot dess omgivning. Detta gäller för hela det elektromagnetiska spektrumet där hotbilden ges av varierande sensorer i radar- och IR-området såväl som i det visuella området. I takt med att tekniken går framåt utvecklas mer avancerade sensorer.

Som bytesdjur måste zebran ständigt vara på sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i världen är bergzebra, stäppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever på olika platser och de har även olika sociala strukturer. Inom flocken använder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren får svårare att anfalla dem. En del av dessa strategier är zebrornas vaktbeteende då de hjälps åt att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer.

The colour choice of spiders and the effects of competition on this phenomenon were examined in the laboratory using the sit-and-wait predator goldenrod crab spider (Misumena vatia, (Thomisidae)). This species can  be both white and yellow (could also change colour)  and it was here examined whether individuals preferred to sit on flowers which has the same colouration as their bodies. I found that M.vatia showed preference for flowers that matched their own body colour, but when competition was introduced this preference disappear. It seems, however, that position is a factor that can influences the substrate decisions of M. vatia, where the edge of the flower is preferred..

Regimen i Iran är i denna stund utsatt för stor press från USA och EU3 som vill få regimen att avbryta dess kärnteknikprogram. USA hävdar tillsammans med de europeiska stormakterna att det iranska kärnteknikprogrammet inte har fredliga syften, istället menar de att det används som Kamouflage för att utveckla kärnvapen. Iran menar att påståendena är osanna och att landet är i behov av kärnenergi i takt med att deras befolkning snabbt expanderar. Syftet med vår uppsats är att bringa klarhet kring problematiken. Därför fokuserar vi på att undersöka Irans motiv för respektive emot ett anskaffande av kärnvapen.

Under många år har det funnits en diskussion om att robotsystem 70 behöver bytas ut mot en mer modern korträckviddig eldenhet. Vid luftvärnsregementet har ett konceptförslag framta-gits för en eventuell efterträdare till det nuvarande robotsystemet. För att visa på att det finns fler alternativ som kan vara tänkbara ersättare för robotsystemet har en analys av tre relativt olika eldenheter gjorts utefter vissa värderingskriterier som återspeglas i Försvarsmaktens grundläggande förmågor. Analysen görs genom tre scenarion som skall spegla några av de uppgifter som ett korträckviddigt luftvärn skall hantera. Detta för att visa på fördelar och nackdelar med eldenheterna.

I en ambition att öka effekten och insatsberedskapen i den svenska försvarsmakten har stora omorganisationer skett efter det kalla krigets slut. Den senaste förändringen innebär att värnplikten läggs på is under fredstid och att kontraktsanställda soldater skall ingår i förbanden istället. Detta har medfört reduktioner i personalvolymer, troligtvis för att kunna bekosta löner för de kontraktsanställda soldaterna. Inom flygvapnets markförsvarsförband har reduceringen blivit så stor att vid en spriding av det svenska flygvapnet, finns inte tillräckligt med förband för att skydda samtliga baser effektivt. För närvarande används hundar som sensor för lokalisera fientliga spaning och sabotageförband vid och omkring svenska flygbasområden.