Haptoglobin är ett viktigt akutfasprotein hos nötkreatur och anses fungera som en bra inflammationsmarkör. Runt Kalvning avviker haptoglobinvärdena korna uppvisar men studier som gjorts visar inga entydiga resultat. En del menar att de ej sett någon förändring efter Kalvning medan andra studier visar en kraftig ökning i koncentration, vissa har till exempel sett värden över 0,5 g/l hos friska kor efter normal Kalvning. Syftet med studien var därför att undersöka haptoglobinkoncentrationerna hos kor efter Kalvning. Detta för att se om det finns några skillnader mellan friska kor före och efter Kalvning, mellan friska och sjuka kor och mellan äldre kor och förstakalvare efter Kalvning.

Kalvning är en grundläggande del av mjölk- och nötköttsproduktion och varje dag föds flera hundra kalvar i Sverige. Syftet med detta arbete är att sammanställa och diskutera de viktigaste fysiologiska och beteendemässiga signaler som indikerar nära förestående Kalvning. Det syftar även till att beskriva hur signalerna kan skilja sig mellan normala och svåra Kalvningar, samt mellan kor och kvigor. Bland de fysiologiska signalerna är juverfyllnad en av de viktigaste, men det finns stor variation i hur nära inpå Kalvningen juvret börjar fyllas. En annan viktig fysiologisk signal är helt uppmjukade bäckenligament som har visat sig indikera Kalvning inom 12-36 timmar.

Utveckling av antibiotikaresistens är ett problem som innebär ett stort hot mot folk- och djurhälsa. Resistensläget i Sverige övervakas kontinuerligt genom ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet, SMI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. I Sverige har vi idag ett gott läge när det gäller resistens, men en oroande ökning av vissa fruktade multiresistenta bakterier ses även här. I flera studier, från olika länder, har man sett att förekomsten av antibiotikaresistens är högre hos unga individer för att sedan minska med åldern. När det gäller nötkreatur ser man en hög resistensförekomst i tarmfloran hos kalvar framför allt under perioden då de utfodras med mjölk. Syftet med denna studie var att ytterligare öka förståelsen om hur den unga kalven träffar på, och koloniseras av, de resistenta bakterierna.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring Kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energintag och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring Kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energinta g och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenskamjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sverigesmjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering ijuvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår atteliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla medantibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas.

Kalvningsförlamning är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstånd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. När laktationen startar vid Kalvning transporteras stora mängder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsänkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. På grund av att det är en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten är det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det här arbetet är därför att ta reda på vad som orsakar Kalvningsförlamning samt hur tillståndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som är vanligast.

Fertiliteten hos högavkastande mjölkkor i världen har en negativ trend. Eftersom brunststyrkan avtagit i takt med att mjölkproduktionen ökat, och lantbrukarna har allt mindre tid avsatt för observation av sina djur, finns en växande marknad för automatiska brunstpassningssystem. I denna studie utvärderas ett sådant system; Heatime®. Arbetet är tvådelat, och består av en retrospektiv studie av den eventuella förändring i besättningarnas fertilitetsresultat som uppkommit efter installation av systemet och en enkätstudie som utvärderade hur nöjda 65 lantbrukare var efter inköp. Efter att ha granskat och jämfört fertilitetsdata (antal kor, inKalvningsålder, Kalvningsintervall (KI), Kalvning till första insemination (KFI), Kalvning till sista insemination (KSI), antal inseminationer/serie, 56 dagar non-return, andel dräktiga av nypåbörjade och dräktighetsprocent per insemination) från de databaser som finns i Sverige (kokontroll och seminrapportering) från två år före installation med två år efter konstaterades att dessa värden inte skiljde sig signifikant åt. Detta beror antagligen på att fertiliteten hos mjölkkor är så pass multifaktoriell att det finns fler faktorer än bara brunstpassning som påverkar resultaten. Resultaten av enkätundersökningen visade att majoriteten (94 %) av de som köpt systemet var så pass nöjda att de skulle köpa det igen, och 96 % av dem tyckte sig se en förbättring av fertilitetsresultaten efter installation. Vidare uppgav 76 % att de ansåg sig spara väsentligt med tid varje vecka efter installation av Heatime®. Om tid sparas varje arbetsdag utan negativ påverkan på fruktsamheten får detta ses som en vinst och skulle kunna motivera en installation av systemet.

Vår teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett längre Kalvningsintervall i första laktationen.Frågeställningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?När frågeställningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan ställdes mot vår hypotes.För att få ett så homogent material som möjligt gjorde vi följande avgränsningar på djuren.? Komma från besättningar med avkastning på 9500-10 500kg ECM.? InKalvningsålder på 24-26 månader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmärkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk Låglands Boskap).? Dräktiga mellan 50-200 dagar efter Kalvning.Data hämtades från SvenskMjölk och samanställdes först i Excel och senare även i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna räkna fram ett P-värde.Det är P-värdet som avgör om datan är statistiskt säkerställd eller inte. När vi fört in datan vi ville ha i Excel lät vi programmet räkna fram en graf för varderarasen där vi kunde utläsa vilken tendens avkastningen hade i förhållande till antalet dagar mellan Kalvning och dräktighet. Till vår hjälp i arbetet med att få framrepresentativa grafer hade vi vår statistiklärare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvånande i våra ögon! Avkastningen följde inte alls vår teori.

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D.

Renen är ett hjortdjur som i Sverige ägs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta går renarna fritt och livnär sig på naturligt bete, men samlas ihop vid särskilda tillfällen för exempelvis märkning och slakt. Rennäringen idag är hårt pressad av rovdjurrelaterade förluster i renhjordarna. Detta examensarbete är en del av ett pågående projekt som handlar om björnens predation på renar och åtgärder för att skydda renkalvar från björnpredation under deras första levnadsveckor. I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor från två skogssamebyar in i fyra olika hägn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under Kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssändare vid utsläpp ur hägnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas även under sommarbetesperioden.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur Kalvningsförlamning (Paresis puerperalis) påverkar mjölkproduktionen samt hur den kan förebyggas och behandlas. Kalvningsförlamning är en vanligt förekommande sjukdom som drabbar främst högmjölkande mjölkor. Förlamningen uppkommer några dagar innan Kalvning eller några dagar efter, på grund av kalciumbristen (hypokalcemi) som uppstår när kon ska börja producera mjölk. Den visar sig genom att kon får svårt att resa på sig då musklerna slutar att fungera när kalciumhalten blir för låg. Resultat från en studie har visat att mjölkmängden var lägre i början av laktationen på de kor som haft Kalvningsförlamning och sedan ökat efter 4 till 6 veckor, tills den nått den normala mängden mjölk som kon haft i tidigare laktationer.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

Sinperioden är bra då den dels ökar mjölkavkastningen och dels är en period då infektioner kan läka ut. Det är dock en känslig period för kon då hon också är infektionskänslig och många nyinfektioner kan ske. Det är viktigt att ge kon en bra start på sinperioden genom att minska foder och mjölkning så att mjölkproduktionen avtar innan hon sinläggs helt, detta för att spenkanalen ska kunna sluta sig och juvret börja tillbakabildas. Kon ska under perioden hållas i en ren miljö, det är extra viktigt under de två första veckorna och i slutet när Kalvning närmar sig då kon är mer infektionskänslig. Under sinperioden är det viktigt att ge en bra foderstat men man måste se upp så att kon inte blir fet då detta predisponerar för mastit. Sinperiodens längd verkar inte ha betydelse på juverhälsan.