SammanfattningI denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

The aim of this study was to describe how retired nurses, educated in Uppsala, and students at Uppsala University's nursing program experience the importance of vocation in education and career choice. None of the participants had experienced vocation as a reason for choosing nursing as a career. The main reason was instead a desire to work with people. They also expressed that it was a profession like any other. The retired nurses said that the education was something of an up-bringing with religious elements.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

I denna uppsats undersöks konstruktionen av ett förmodat nytt maskulinitetsideal Kallet ?den nye mannen? i svensk medias rapportering av politiker. Uppsatsen har utgått ifrån teorier om genus och maskulinitetsteorier från bland annat R.W. Connell, Michael S. Kimmel och Yvonne Hirdman kombinerat med teorier om konstruktionen av ?den nye mannen? från Marie Nordberg.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800?talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats.

Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna.Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet.