Det är allmänt känt att företag, privatpersoner och föreningar ofta använder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information på en mängd olika sätt som applikationen inte är tänkt för. Många förlitar sig för mycket på egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lätt uppstår, fel som ofta medför stora kostnader för företag. Svårigheten kan i många fall sägas vara att veta när Excel inte längre räcker till. Syftet med denna studie har därmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem är. Denna kunskap är sedan tänkt stödja praktikerna i förståelsen för och beslutstagandet om när ett Kalkylsystem inte är kvalitativt och därmed bör bytas ut.

Denna uppsats behandlar utformningen av ett Kalkylsystem i ett mindre husbyggnadsföretag. Vårt syfte har varit att undersöka det nuvarande Kalkylsystemet på Englundshus AB och föreslå förbättringar. Prissättning är ett viktigt konkurrensmedel och för att kunna göra en bra prissättning behövs bra kalkyler. Små företag har ont om resurser att lägga på ett Kalkylsystem men har ändå stort behov av noggranna kalkyler. Vår undersökning baserar sig på intervjuer med fallstudieföretagets VD Jarkko Erikshammar och ekonomiansvarige Johanna Vikström samt att vi följt Jarkko Erikshammar under hans dagliga arbete med kalkylering.

Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella Kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland.

Rimaster Kisa AB is a member of the Rimaster Group, the corporation was bought from Samhall AB in January 2007. The corporation is producing mechanichs needed by the Rimaster group as well for external costumers. Samhall AB is now functioning as a provider of labor for Rimaster Kisa, as the company is hiring personnel from Samhall AB. The company has earlier have had problems with their lead times being far too long. This has resulted in that the management decided to invest in a new edging press.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared.

Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring produktkalkylering fokuserar främst på produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. Syfte: Att beskriva produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet.

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid LinnéuniversitetetTitel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin ? en fallstudie hos HordaGruppen ABUnder 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning.

Byggsektorn präglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jämfört andra branscher. Entreprenadverksamhet är en delbransch som traditionellt kännetecknas av en starkt konservativ kultur, där planeringsarbete ofta står tillbaka till förmån för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs på många håll, men förankringen i branschens aktörer är långsam och hämmad. Krav på allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgångspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.