Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om Kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om Kalifatet.

I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time.

The history of Banu Umayya has since the collapse of the caliphate occupied a major part in Islamic historiography. The present thesis analyses the presentation of the Umayyads in Ibn Khaldun?s al-Muqaddima and its relation to previous historical traditions. The thesis examines the social and intellectual context in which Ibn Khaldun stood and how it is represented in his historiography, while also providing an overview of the various socio-political, intellectual and historiographical developments in Islam. The theoretical perspectives are based on the concept of agency, examining the intellectual room for manoeuvre that the historian disposed of while composing the works.

Uppsatsen har syftat till att undersöka vilka propagandatekniker som Islamiska Staten använt i youtubefilmen Flames of War som kom ut på internet år 2014. Uppsatsen har utgått från tre frågeställningar:- Vilka inslag i filmen kan utläsas som IS propaganda?- Vilken tänkt publik konstrueras av filmens visuella och textuella innehåll?- Vilka likheter finns det mellan IS propaganda och nazisternas propagandatekniker? Uppsatsen utgår från teorier om bild och filmpropaganda som även exemplifieras i en historisk kontext. Dessutom utgör sju propagandaverktyg en viktig del i teoriansatsen. Under avsnittet tidigare forskning har de nazistiska propagandateknikerna presenterats som senare utgjort grunden för komparationen med IS propagandan. Två metoder har använts för att analysera mitt material, dels en idéanalys för att belysa idéerna och handlingarna i propagandan och dels en semiotisk analys för att illustrera de konnotations och denotations nivåerna. Resultatet visar att det finns många genomtänkta inslag i propagandan, där kollektivt skuldbeläggande på en grupp människor och drömmar om ett Kalifat utgör två av dessa.