Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en Journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var ?Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet?? och ?Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet??Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En Journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk Journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall.

En svårt sjuk patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och längre vårdtider. När en väl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nå upp till sitt kalorimål med minskad malnutrition och förkortade vårdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige med hjälp av Journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården.Syftet med studien var att genom Journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv Journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga läkemedelsordinationer på en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i Journalgranskning av läkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under två månader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 läkemedelsordinationer vilka granskades utifrån flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. Läkemedelsnamn samt hänvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer.

SAMMANFATTNING   Inledning: Vårdrelaterade infektioner är ett stort och kostsamt problem i vården. Förekomst av multiresistenta bakterier ökar och gör infektioner allt mer svårbehandlade. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att förebygga smittspridning och bedriva utvecklingsarbete.Syftet med denna studie var att studera och beskriva postoperativ sårinfektionsfrekvens hos samtliga patienter som opererats med femoralis poplitea by pass på aktuell klinik år 2004 respektive år 2007. Syftet var vidare att beskriva eventuella gemensamma faktorer hos patienterna som kunde var en orsak till postoperativ sårinfektion.Metod: En beskrivande studie med jämförande inslag via Journalgranskning.Resultat: Journalgranskningen har inte visat någon ökad frekvens av postoperativa sårinfektioner avseende år 2004 respektive 2007 på den studerade avdelningen. Antalet operationer är konstant och antalet infektioner obetydligt färre.

Tidigare forskning har visat att kvinnor är förfördelade i vården i jämförelse med män. De får till exempel sämre vård vid symtom av hjärtinfarkt. I hälso- och sjukvårdslagen står det att alla människor ska få likvärdig vård oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda på om det fanns skillnader mellan män och kvinnor gällande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som användes var Journalgranskning där journaler med 30 män och 30 kvinnor granskades.

Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förändrades från diagnos till återbesök tre månader postoperativt, i två olika grupper, en som väntat kortare och en som väntat längre tid än sex månader på operation. Dessutom var syftet att undersöka hur återhämtningen såg ut i respektive grupp samt undersöka om symtomen vid återbesöket skiljde sig åt mellan grupperna.Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i två grupper, de som väntat kortare (grupp 1) respektive längre tid än sex månader (grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 år eller äldre. Hydrocefalusvariabler (gång, balans, inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik.Resultat: Grupp 1 visade förbättring för variablerna gång och balans från diagnos till återbesök.

Syftet var att genom Journalgranskning kartlägga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstämmelsen mellan dokumentation och monitorvärden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfällena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformuläret.

BakgrundTrycksår är en lokal skada i hud och underliggande vävnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksår. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjälp av mätinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingå vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksår ska följasoch dokumenteras under vårdtiden.

Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan.Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

Inledning: Psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar är ett växande problem som bör upptäckas och behandlas så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hälsosamtalet ett ypperligt tillfälle att identifiera psykisk ohälsa hos eleven.Syfte: Att genom Journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar i olika åldrar, med olika kön och från olika områden av stadsdelen Västra Hisingen. Metod: Eleverna valdes från årskurserna fyra och sju/åtta från skolområdena Biskopsgården samt Torslanda. En retrospektiv Journalgranskning av det standardiserade hälsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Syftet med studien var att undersöka kommunsjuksköterskan omvårdnadsdokumentation om bensår i hemsjukvård. Som metod valdes Journalgranskning. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen brister på många sätt..

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv Journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Bakgrund: Ur patientsäkerhetssynpunkt är det viktigt att hitta rätt tidpunkt för extubering av intensivvårdspatienter. Inför extubering av neurointensivvårdspatienter behövs speciella överväganden. Samma bedömning som görs på allmän intensivvård kan inte direkt överföras till neurointensivvård, då den neurologiska skadan kan påverka patientens förmåga att andas.Syfte: Syftet var att genom Journalgranskning utvärdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvårdspatienter.Metod: En prospektiv studie med jämförande kvantitativ design. Studien utfördes på en NIVA i Sverige, där patienterna inkluderades fortlöpande då de extuberats. Via Journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvårdspatienterna.