The Common Agricultural Policy has been a burning topic for debate for severaldecades. According to the CAP:s opponents it's effects include pollution, market distortionsand not least a huge expense for the European union.In this study we seek to explain why the CAP has remained almostunreformed since it's constitution in the 1950:s. The means by which we do so isa case study where we analyze the CAP by using three different theories; liberalinter-governmentalism, realistic trade theory and new institutionalism.In the final chapter we conclude that the theories complement each other. Newinstitutionalism explains the rigidity of the CAP. The liberal perspective explainsthe origin and the logic behind the policy whereas the realistic point of view putsthe policy in the light of an international economic theory and recognizes nationalpolicy makers roll in the inflexibility of the CAP..

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s Jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp.

Jordbruket är något väldigt centralt i världen då jordbruket är det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen på jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svält. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och på så sätt förbättra förutsättningarna för handel mellan länder. En helt liberal handel innebär att alla länder konkurrerar på lika villkor på världsmarknaden. Detta ska ske genom att länderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvärlden.

Doharundan inleddes på initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begränsad, främst på grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg på många områden. EU har i rollen som ledare varit pådrivande för en ny och ambitiös runda samt gång på gång förmått övriga parter att återkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens Jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma Jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

EU:s Jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och Jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive Jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

The problem with passive farmers has arised as an effect of the European Union´s common agricultural policy (CAP) and the decouplement from production-based payments. Payments to passive farmers contradict the purpose of the single payment scheme and constitute a great cost for the EU. The new contractual period after 2013 has given rise to discussions on the direction of the CAP with a purpose of increasing the efficiency of the single payment scheme, and reducing passive farming. The aim of the study is to increase the knowledge about a few factors? influence on passive farmers? attitudes towards land use and the CAP.

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used.

Under 1957 lades grunden för den gemensamma Jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn står idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhåller årligen stora summor i form av direktstöd. Länder utanför EU motsätter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s gränser och då främst i Afrika.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma Jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

The aim of this essay is to give the reader an idea of how the European agricultural policies have developed, in regard of sustainable development, since Sweden became a member in the union 1995. The main aspect that?s been investigated is the issues regarding sustainable development and how the issues regarding the ecological farming methods have been dealt with. My research questions are:- How has the European environment- and agricultural politics changed since Swedenjoined the union in 1995?- What consequences have the changes had for ecological farming?The answers to the stated questions are that there have been several treaties in the field of environmental development of the agricultural policy, starting with the Maastricht treaty and ends up with the European Action Plan for Organic Food and Farming.

The European Union's long-term budget negotiations during the summer of 2005 were obstructed from being successful due to a quite fierceful debate about the future guidelines of the Common Agricultural Policy. A quarrel about money and who gets what, was the common answer as to why it took the European leaders six months to accept the budget, and quite rightfully. This essay, however, goes beneath those explanations and tries to see what other reasons there might be for such a phenomena.With a new institutionalistic approach this study seeks to see what underlying reasons for why an institution such as CAP is so resistant to change. With special attention to the new historical institutionalism and the rational choice institutionalism the study successfully shows that though the front laying reasons to the problems with the budget might have been economical, several other factors also affected the outcome of the budget negotiations.Structures, national identity and decisions taken when outlining the Common Agricultural Policy in the 1960's still affect the European union, its members and foremost of all, the Policy/institution itself..

This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report Livestock?s long shadow, showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission?s position and response to this question since the release of the report.Using Arne Naess? argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart.