Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter ? tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros.

Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

Livsmedelsmarknadens förutsättningar har ändrats de senaste åren. Marknader runt om i världen avregleras successivt och jordbrukspolitiken ändras, så även i Sverige. Konkurrensen hårdnar, och för många producentkooperativa föreningar krävs stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Traditionellt har medlemmarna i föreningen stått för det kapitalet, men i framtiden kan andra finansiella lösningar komma att bli aktuella. Det kan exempelvis vara delägda dotterbolag eller börsintroduktion av något av föreningens bolag.

Studiens syfte är att utreda hur de egenskaper, som kännetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, påverkar företagets framgång i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvärdering görs genom en jämförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgångar och är världens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svårt att visa positiva resultat. Studien bygger på två teorier, nämligen situationssynsättet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med åtta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, två styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrådet samt fyra regionrådsordföranden.

Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.

Internet har de senaste åren haft en stor ökning i antalet användare. ?Nätet? användes till en början mest i den akademiska världen, men idag är användarskaran mycket bred. Många svenska lantbrukare är Internetanvändare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krävs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjänster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affärspartners ha en närmare, bättre och mer interaktiv kommunikation.

Organisationskulturen är en stabiliserande struktur i ett företag. Denna är till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen så att osäkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation är att det då framträder kulturella mönster, som kan ge förståelse för hur kulturen påverkar beslut. Hur gruppen hanterar svårigheter, t ex sammanslagningar och nedläggningar, påverkar direkt gruppens normer och den framväxande kulturen. Syftet med projektet är att utröna hur organisationskulturen påverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsättningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Syftet med arbetet är att klargöra vilka kvalifikationer man kan kräva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsägarföreningarnas styrelser), hur en framgångsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gå till samt hur man ska motivera personer med rätt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsägarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kännetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsägarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha små styrelser, som fokuserar på de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera på vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter måste föreningen identifiera vilka de önskvärda kompetenserna är. Styrelsen måste lyfta sig från det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett ägarperspektiv.