Sökresultat:
4 Uppsatser om Jordbruksbygder - Sida 1 av 1
Ödesbölen i fjäll och centralbygd
Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket attberätta om ett liv olikt det i mer söderliggande Jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan.
Grönstrukturplanering i det skånska slättlandskapet?
The ongoing change that characterizes the landscape as a result of the development of the society as a wholeis the basis for this thesis. Even though the Scanian landscape still is dominated by arable land, other valuessuch as biological diversity, cultural heritage and economical aspects, has all been ascribed the landscape asmore and more important factors and in some respects, compete with the farming industry about the right tothe landscape. Our demand of more and more space, will of course also affect the landscape. Huge amountof land are used to build external malls and single-family houses, which gives rise to an increasing need foran extended transport system that also is land consuming.It all comes down to: how the municipalities deal with non built areas - the green structure. Do themunicipalities have separate programs describing their vision and objectives concerning the green structure?Literature studies, an inventory made of the municipality programs in the west and south west of Scaniaand interviews with employees at the municipalities clarifies the use of the green structure concept, both intheory and in practice.The green structure concept seems to be derived from the environmental debate.
Socialdemokrati och bondeförbund i Nederluleå socken: folkrörelser i lantbrukssamhället
Bensbyn och Ersnäs är traditionellt två mycket snarlika mindre Jordbruksbygder belägna inom det som idag utgör Luleå Kommun. Bägge byar har en lång historia av bosättning i området med anor i båda fall ända tillbaka till 1300-talet e.kr. I båda fallen har jordbruket varit den dominerande näringen under många sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framträdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i Ersnäs framträdde som det starkaste politiska partiet i bygden.
Sidvallsängar i Västmanland : förändringar över 1900-talet
Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av Jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.