I denna studie undersöks hur införandet av Jobbskatteavdraget 2007 och de två utbyggnaderna 2008-2009 påverkade arbetsmarknaden i form av sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och sysselsättning i åldersgruppen 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av Jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av Jobbskatteavdraget ger estimat som tyder på att effekten blir en minskad aktivitet på arbetsmarknaden..

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga Jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av Jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga Jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om Jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att Jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att Jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige..

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om Jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att Jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008..

Begreppet välfärdsfällan beskriver den situation där det i välfärdssamhället inte är ekono-miskt lönsamt att övergå från socialbidragstagande till arbete, då bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara på vilka möjligheter som finns att åtgärda detta, med fokus vad som är möjligt i det svenska samhället, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tänkas minska välfärdsfällan. Den internationellt mest framgångsrika modellen med sänkt skatt på inkomst av arbete har införts i Sverige i form av Jobbskatteavdraget. På grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vänta sig några större minskningar av välfärdsfällan. Den åtgärd som förefaller vara bäst lämpad att göra arbete mer lönsamt är förslaget om sänkta arbetsgivarav-gifter vid anställning av långtidsarbetslösa..