I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga Jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av Jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga Jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008..

Begreppet välfärdsfällan beskriver den situation där det i välfärdssamhället inte är ekono-miskt lönsamt att övergå från socialbidragstagande till arbete, då bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara på vilka möjligheter som finns att åtgärda detta, med fokus vad som är möjligt i det svenska samhället, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tänkas minska välfärdsfällan. Den internationellt mest framgångsrika modellen med sänkt skatt på inkomst av arbete har införts i Sverige i form av Jobbskatteavdraget. På grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vänta sig några större minskningar av välfärdsfällan. Den åtgärd som förefaller vara bäst lämpad att göra arbete mer lönsamt är förslaget om sänkta arbetsgivarav-gifter vid anställning av långtidsarbetslösa..

The concept of the work-first principle (arbetslinjen) might be considered old, but still serves as the main principle as well as an instrument in the Swedish labour market and social policy today. The original idea was that work and willingness to work was to be rewarded, especially due to a common opposition against the passive receipt of grants. The general definition of work, today, is that it is something desirable that should be achieved and that unemployed primarily will be offered training or work rather than grants and subsidies. When the Moderate party re-launched themselves as Sweden's "workers' party of today", in the beginning of the 2000's, the concept was brought back into the spotlight. In the elections of 2006 and 2010, the labour market was widely debated and become a controversial issue, with the concept of the work-first principle playing a major role.The purpose of this thesis is to analyse and problematize how the concept was presented and explained in the nationwide newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the 2010 elections, this in order to increase the understanding of the concept?s contemporary definition and policy implications.