Uppsatsens syfte är att analysera Jobbrotation utifrån ett lärandeperspektiv. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berättelser från medarbetare på AstraZeneca och Polismyndigheten i Skåne. Genom berättelser har vi fått ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, åsikter och känslor kring Jobbrotation och lärande. Utifrån den bearbetade empirin har vi valt de områden vi funnit intressanta för vidare analys inom området för Jobbrotation ur ett lärandeperspektiv. Till empirin har vi ställt följande frågor; Varför jobbrotera? Vad lärs? Vem lär? och För vem lärs?Vårt resultat visar att medarbetarnas inställning och attityd till Jobbrotationens syfte och mål styrt de erfarenhter, tankar, åsikter och känslor som delgivits.

Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) är kanske mest förknippad med leveranser som kommer rätt i tid och att rätt sak skall vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha några lager. Även kanban är förmodligen rätt känt. Allt detta är delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer än bara detta. Det finns bland annat även en mänsklig bit inom JIT, som handlar om hur människorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhållandet till JIT. Dessa mänskliga bitar är inte lika uppmärksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de är nog så viktiga i alla fall.

Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time.

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå.