En sudie i gonzojournalistiken, dess innebörd och vad den förmedlar. Studien beskriver och kopplar gonzojournalistiken till romantikens teori och kunskapssyn och är uppdelad i två huvuddelar vilka beskriver perspektivismen samt den romantika Ironi som rymms inom gonzojournalistikens teknik..

Ordet Ironi definieras som ett yttrande där "betydelsen är motsatsen till orden". Denna rapport är en fortsatt studie på Peder Palmérs studie Vad är Ironiskt tal: att hitta de auditiva ledtrådarna (2013). Materialet som ligger till grund för denna uppföljande studie består av inspelningar av tre olika talare med fem olika meningar i fem olika sinnesstämningar; glädje, ilska, allvar, Ironi och sarkasm. Trettio män och kvinnor i åldern 18-60 år har lyssnat på dessa meningar och kategoriserat dem utifrån tolkad sinnesstämning. Till detta användes avsedd blankett.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är Ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då Ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var Ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet.

Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en Ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och Ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en Ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att Ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision..

Ett arbete om det som kommit ur mina händer via en ledsam tanke.Detta är ett kandidatarbete i smyckekonst om bärbara smycken. Jag har arbetat med frågeställningar kring sorg, lycka och Ironi. Visuellt sett handlar det mestadels om tårar, tyngder, flöten och skydd. Större delen av smyckena är tänkta att bäras i ansiktet. Om hur vi i dagens samhälle kan visa sorg eller elände med smycken.

Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgångspunkt i den sammansattaläsupplevelse som hans verk innebär. Gyllensten har en omfångsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat går ut på att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehåll respektive form samt läsupplevelsens växling mellan ordning och kaos. Tesen är att den sammansatta läsupplevelsen kan sammanfattas som en berättarteknik bestående av grundläggande två begrepp: Ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berättande, samt paratextualitet vilket innebär de textuella element som omger själva texten.Med utgångspunkt i ovanstående syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpå innehållsliga Ironiska element analyseras med hjälp av närläsning av Det blå skeppet (1950).Resultatet visar att författaren använder paratexten för att delge läsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebär också att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmän.Ironi används konsekvent för att skapa nivåer och röster i berättelserna. I Det blå skeppet är berättaren otillförlitlig vilket innebär en distans mellan läsarens och författarpersonensvärderingar.

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems.

Uppsatsen behandlar Anne B. Ragdes roman Berlinerpopplarna (2007) och Alice Munros novell ?Kärlek, vänskap, hat? (2009). Båda verken är skrivna i modern tid av kvinnliga författare och innehåller en rad liknande stildrag, bland annat intern fokalisation inifrån flera olika karaktärer.Mitt syfte har varit att se vad som skiljer två verk med liknande drag och därigenom påvisa hur de stilgrepp och val författaren gör påverkar slutresultatet. För att finna svaret har jag använt komparation och jämfört varje aspekt av böckerna noggrant.

Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgångspunkt i den sammansattaläsupplevelse som hans verk innebär. Gyllensten har en omfångsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat går ut på att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehåll respektive form samt läsupplevelsens växling mellan ordning och kaos. Tesen är att den sammansatta läsupplevelsen kan sammanfattas som en berättarteknik bestående av grundläggande två begrepp: Ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berättande, samt paratextualitet vilket innebär de textuella element som omger själva texten.Med utgångspunkt i ovanstående syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpå innehållsliga Ironiska element analyseras med hjälp av närläsning av Det blå skeppet (1950).Resultatet visar att författaren använder paratexten för att delge läsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebär också att böckerna binds ihop av referenser till olika motiv och vetenskapsmän.Ironi används konsekvent för att skapa nivåer och röster i berättelserna. I Det blå skeppet är berättaren otillförlitlig vilket innebär en distans mellan läsarens och författarpersonensvärderingar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram Ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord..

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:? Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.? Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och Ironi och på vilket sätt de används.? Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

En metastudie som använder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar på en problematik som väl överrensstämmer med mer allmänna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhällskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna åberopa någon form av legitimitet..

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:? Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.? Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och Ironi och på vilket sätt de används.? Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..