Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett stort svenskt internationellt företag som verkar i olika kulturer och länder arbetar med investeringar samt att analysera använda metoder och processer i avseende att kunna diskutera lämpligheten i dessa och om möjligt ge förslag på förbättringar. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. Med hjälp av denna har vi studerat vårt valda problem ingående på ett djupt och grundligt sätt. För att få en övergripande förståelse för ämnet har vi gjort en djupgående studie av den litteratur som finns inom området som sammanställts i teorikapitlet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som i viss mån anpassats till den intervjuade.

Denna magisteruppsats utvärderar guldets egenskaper som diversifieringskomponent i en svensk aktieportfölj. Genom att jämföra den historiska prisutvecklingen för aktier respektive guld från 1986 och framåt, avser studien undersöka huruvida det är lönsamhet att addera guld till en svensk aktieportfölj. Med lönsamhet avses den så kallade Sharpekvoten vilket är ett mått på hur lönsam en tillgång är då avkastning sätts i relation till risk. Undersökningen sker med hjälp av regressionsanalys samt backtester över fyra olika tidsperioder. Vidare jämförs guldets korrelationskoefficient gentemot svenska aktier med koefficienten för amerikanska aktier, japanska aktier, olja samt stål.

The modern arena as we know it today has its origins from about 100 years ago. Since then a lot of aspects have been changed and developed. Arenas built in the same age tend to have the same features and configurations and can therefore be categorized into different generations. Stockholm is represented in each generation but the fourth that constitutes arenas of the early 21st century. Besides that there has been several arena constructions built through the entire 20th century and now most recently in 2010s.The overall motive behind arena investments can be categorized into two types.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).Utgångspunkten i undersökningen finns i Investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,och i så fall på vilket sätt, finansieringen skiljer sig mellan allmännyttiga och privatabostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tiobostadsföretag med främst bostäder i innehavet. Fem av företagen är allmännyttiga ochfem är privata. Eftersom det är bostadsbolagens situation i dagsläget som undersöks ärstudien i första hand beskrivande och eftersom det är förhållandet vid en viss tidpunktsom undersöks är det en tvärsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kortför relevant Investeringsteori medan tyngden lagts på finansieringsteorin.Undersökningen visar att både allmännyttiga och privata bostadsföretag har en varieradlåneportfölj och de flesta använder sig av både intern och extern finansiering.