Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland Invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså Invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos Invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, Invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Syftet med den här kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med Invandrarungdomar och frågeställningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med Invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med Invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att Invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

AbstractHuvudfrågeställningen för uppsatsen är hur Invandrarungdomar upplever och hanterar sin livssituation i de två kulturella världar de eventuellt lever i, den ursprungliga och den svenska kulturen? Undersökningen är utförd kvalitativt och baseras på fem intervjuer. De intervjuade har haft sin primära socialisation i hemlandet och under tidig ålder flyttat till Sverige. Teoretiskt utgår uppsatsen från Berger & Luckman, Jenkins, Ålund och Deniz vilka med sina skilda teorier förklarar varför identitetsprocessen och tillhörigheten är komplexfyllda för Invandrarungdomar. Tidigare forskning har visat att Invandrarungdomar upplever skilda problem i sin vardag därför att de lever i utkanten av två skilda kulturer.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället..

Attityder bland människor är ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig på olika sätt bland annat genom fördomar mot sådant som är främmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till Invandrarungdomar på två skolor i Skellefteå kommun och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot Invandrarungdomar. Vi valde att på två skolor göra en relativt stor enkätundersökning i årskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att få en bredare syn på vad de svenska ungdomarna har för inställning till Invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi även två intervjuer med lärare i Skellefteå kommun och en tredje intervju med en lärare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har Invandrarungdomar till att påverka och forma sitt eget liv. De två olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nämligen många gånger leda till att det ställs oftast olika och motstridiga krav och förväntningar på dessa ungdomar. Krav och förväntningar till vilka Invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att få omgivningens bekräftelse och acceptans, även om detta skulle innebära att avsäga sig rätten till självbestämmande och självständighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder på att bristen på acceptans begränsar Invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sätt att vara har sitt ursprung i två olika kulturella bakgrunder där den ena vägrar att acceptera den andra fullt ut och det omvända, kan inte Invandrarungdomar vara sig själva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sätt är beroende av det med vem de interagerar..

Vår rapport bygger på några Invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att Invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att Invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet.

Music has a role to play in every country and every culture. Sweden today is a country whith many different cultures, religions and music genres. The purpose of this investigation is to study how immigrants youths profit from music education on the basis of music teachers' perspectives. Questions at issue are: are there immigrant children/ youths who can not take part in music education? Have the students' religions any importance? Do the parents question the offered education? Is there more opposition to some specific kind of music? Are teachers avoiding to present some music? Can music education help the immigrant youths to form their identities? I have used questionnaires and I have made five interviews.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör Invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända Invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och Invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå.

Denna kvalitativa studie behandlar Invandrarungdomars upplevelser av integration i det svenska samhället. För att uppfylla studiens syfte har 10 Invandrarungdomar födda i ett utomeuropeiskt land intervjuats. De frågeställningar som varit till grund för studien är vilka erfarenheter har ungdomarna av att integreras i det svenska samhället, vad underlättar integration och vad kan vara hinder för integration? Respondenterna belyser samtliga fyra teman som har lyfts fram i studien, dessa teman är umgängeskrets, utanförskap, förutsättningar och hinder för en bra integration. Det framkommer att samtliga av respondenterna enbart umgås med andra ungdomar med invandrarbakgrund, detta främst för att de känner en större samhörighet med Invandrarungdomarna men även också för att de ?förstår? varandra bättre.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att belysa Invandrarungdomars erfarenheter och deras identitetsarbete mellan två kulturer i en Norrbottenskommun. Genom att ha mer kunskap om ungdomarna med utländsk bakgrund och deras livserfarenheter mellan två olika världar, blir det lättare att hitta lösningar eller ha bättre förståelse till deras sätt att tänka och deras beteende. Identitet bland ungdomar som har utländsk bakgrund kan bli påverkade av olika faktorer. En del av dessa faktorer kan ha sitt ursprung i de olika situationerna som familjen har genomgått från den tiden de har kommit till Sverige. Familjens situation och anpassning till det nya samhället kan ha stor betydelse för ungdomarna.