I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och Invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot Invandrarkvinnor. Vi anser att Invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än Invandrarkvinnor..

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio Invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar Invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur Invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio Invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

I Sverige diskrimineras Invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av Invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal Invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för Invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart Invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med Invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är arbete.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på Invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller Invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio Invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mångfalden på svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för större delen av Invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem Invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsättningar och hinder de haft på arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade intervjuer genomförda med fem Invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka Invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att Invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska Invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska Invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och Invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och Invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad Invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att Invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem.

Arbetslösa invandrare är en utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp Invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimska Invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska Invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre Invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance ?Gemensamma Krafter? has had for them.

(O) Synliga på arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors inträde på den svenska arbetsmarknaden.