Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, Interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen..

Uppsatsens syfte är att undersöka Interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att därigenom också föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runInterpunktion framåt. Undersökningens material består av runstensinskrifter från danskt område och från Götaland. Till viss del beskrivs Interpunktionens form med hjälp av termer och metod lånade från grafonomin. Studiet av Interpunktionens funktion begränsar sig främst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mån de syntaktiska gränsernas nivåer bestämmer hur Interpunktionen används. Till viss del berörs även andra funktioner, till exempel textavgränsning, med utgångspunkt i innehållet.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils? use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils.

Uppsatsen grundar sig på en empirisk undersökning av hur studenterna på Institutionen för nordiska språk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration på prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bäring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sätta ut allt färre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrågan..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att studera lärares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och målen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har också analyserat resultatet på ämnesprovet i syfte att utforska samband mellan lärares attityder till sin utbildning, undervisningens innehåll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda på vad fem lärare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och Interpunktionsmomentet på nationella ämnesprovet i åk3.Hur ser lärare på sin egen utbildning i skrivregler?Vad berättar lärare om undervisningen i svenska i allmänhet och utifrån aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berättar lärare vars elever gjort proven angående elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har använt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklärare med olika yrkeserfarenhet i åk3 på fyra olika skolor har intervjuats.

Denna uppsats behandlar hanteringen av kommatecken hos elever i årskurs 6 och 9. Syftet är att se huruvida kommateckenhanteringen skiljer sig mellan elever i de olika respondentgrupperna, utifrån olika variabler. Underlaget till detta bygger på en enkätundersökning med 47 enkäter, där eleverna fått ta ställning till kommateringen i 18 givna meningar.Resultatet visar att eleverna i årskurs 9 generellt har en mer korrekt kommateringsfrekvens, men vissa kommateringstyper hanterar årkurs 6 mer korrekt än årskurs 9. Variablerna kön och föräldrars språkliga bakgrund påverkar, i detta resultat, inte nämnvärt.Identifieringen av felkommateringarna visar också att typen ?utebliven kommatering? är den mest frekventa felkommateringstypen..

Are we able to help younger students to develop their understanding and their use of the capital letter, dot and question mark by giving them intensive teaching on the subject during a short period, and would the effect be long lasting?I decided to investigate this together with young students in second and third grade and at the same time try to see which grade would benefit most.By using an experimental research design I conducted the investigation in a class with children from both grades where the result was compared with two similar control groups. The investigation lasted during five months, while the students were able to show their knowledge in the subject just before and after a two weeks period of intensive teaching and then again after four months.The result showed that the intensive teaching had an effect that lasted over time and that it was the students in second grade that would benefit most. .

Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör.

Denna studie behandlar de svårigheter som kan uppstå vid stil- dialogöversättning. Dialog används ofta av skönlitterära författare för att ge de litterära karaktärerna egna röster, både i specifika situationer och genom hela verket. Därför innehåller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berättande texten, såsom ett säreget reg-ister eller en innovativ Interpunktion och anföringsteknik. Sådana stildrag kan vara problematiska för en översättare då de ofta är specifika för källspråket och således inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i målspråket.Till denna studie producerade jag en egen översättning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översättning).

I Sverige har man sedan flera år tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetsspråk. Idag är det till och med lag på att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska få insyn i derasarbete. I och med Sveriges inträde i EU ställs svenskan inför nya utmaningar.Översättarna inom EU måste exempelvis följa punktregeln vid översättning avvissa typer av dokument, vilket innebär att en mening i källtexten ska motsvaraen mening i måltexten. Denna regel vållar problem för de svenska översättarnaeftersom den ofta innebär att de svenska meningarna måste packas med såmycket information att textens läsbarhet försämras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de är ett svårt bakslag förmyndigheternas språkvårdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta närmare på svenska översättningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar ävendär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre unga bloggerskor från Jönköping och deras sätt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlägg av varje bloggerska och jämföra dem med varandra, vill vi utläsa ett eventuellt gemensamt bloggspråk. I vår bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med särskild betoning på bloggspråk, är begränsad. Vår undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie där vi har utgått från en stilanalys kompletterad med en variabelanalys.

I denna uppsats undersöks hur den franska användningen av skiljetecknet kolon skiljer sig från den svenska användningen, samt vilka strategier översättare kan använda sig av för att överföra de franska kolonsambanden. Materialet för undersökningen utgörs av exempel hämtade ur en svensk-fransk skönlitterär parallellkorpus.Undersökningens resultat visar att det franska kolonet kan användas på fler sätt än det svenska. Jag har funnit totalt åtta olika samband som det franska kolonet kan skapa mellan två yttranden, och endast två av dessa samband har svenska motsvarigheter. Jag har också kunnat urskilja fem olika översättningsstrategier som översättarna använder sig av för att hantera franska kolon. Den vanligaste strategin är direktöverföring, vilket innebär att kolonet överförs från källtext till måltext utan något ingrepp från översättarens sida.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.