Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första Internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan påverka elever som bor på inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lärare ser på internatboendet i förhållande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin används en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrån forskningsresultatet. Tidigare kunskap på forsknings¬om¬rådet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhållen tolk¬ning på abstraherad nivå. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lärare har intervjuats utifrån två frågeguider. Frågorna har utformats för att ge så mycket information som möjligt.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi C, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Ekonomistyrning, 2FE13E, VT 2014.Författare: Robin Arnefjord, Erik Davidsson & Alexander PerssonHandledare/Examinator: Petter BoyeMedbedömare: Jan AlpenbergTitel: Capellagården ?Hur samarbeten och nätverk kan bidra till ökade intäkter Bakgrund: Capellagården är en fristående Internatskola på södra Öland som likt många andra skolor av detta slag brottas med knappa resurser. Detta har lett till att Capellagården eftersökt alternativa sätt att effektivisera användningen av tillgängliga resurser samt genom nya samarbeten och nätverk hitta nya intäkter.Syfte: Syftet är att beskriva hur samarbeten och nätverk kan öka intäkternaför en skola som Capellagården. Detta görs i tre steg där vi inleder med att beskriva dagens situation för att sedan studera liknande skolor och slutligen identifiera utvecklingsmöjligheter.Metod: I studien så har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt samt en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin har huvudsakligen hämtats från intervjuer med företrädare för tre hantverksskolor.Slutsats: Vi kan konstatera att Capellagården kan dra lärdom av andra skolors sätt att arbeta med samarbeten och nätverk för att öka intäkterna.Exempelvis genom att användning av benchmarking.