Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich.Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs Internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class.

This paper seeks to clarify the attitudes and positions of five Swedish Christiannewspapers in relation to the Suffrage reform (1907-11) and the Courtyardcrisis (1914). Furthermore I try to investigate the reasons behind their attitudesand positions. The five newspapers examined are: Göteborgs Stifts-Tidning,Församlingsbladet, Vår Lösen, Svenska Morgonbladet and Wecko-Posten.The results of my research show both convergence and divergence. Commonfor the newspapers is their criticism of the political agitation on the basisof ethics and that they all, except for Göteborgs Stifts-Tidning, recognizedemocratic principles. Divergence is evident, for example, in the reactions tothe consequences of the Courtyard crisis.I have distinguished three main factors that may help to explain the attitudesand positions of the newspapers?: nationalism versus Internationalism,confessionalism and polarized political positions, and have found that the conceptof a ?Christian press? can be defended as well as put into question.

The purpose of this study is to show how the Swedish newspapers Aftonbladet andDagens Nyheter reported on and described Dag Hammarskjöld as a man and a symbolat the time of his death in 1961. The method for the research has been a qualitativethematic analysis of the content in the articles published from the date ofHammarskjöld´s death to the day after the funeral. The study has been based on theoriesabout newspapers roles in the construction of imagined communities, the use of mythsand the objectifying of abstract ideas in news texts.I have found that the investigated newspapers described Dag Hammarskjöld assynonymous with the United Nations, the world peace and a hope for the future. He wasalso described as a link between the present and the past in the Swedish history at thesame time as he was described as a man of the people. He was representing?Swedishness? in an international context and the cosmopolitan.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhållande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive Internationalism och isolationism. Analysenbygger på en modell presenterad av Lars Maddox, bestående av en matris där dessaströmningar ställs mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvångsdiplomati använts. I de fall då användande av tvångsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benämner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förändrats under den studeradetidsperioden.

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende Internationalism med betoning på multilateralt samarbete..