Many people perceive a division between an online world and the ?real? world outside of the World Wide Web. However, this view often leads to a reduced sense of importance ascribed to what takes place online, even though it affects life in very real ways. In our study we aim to explain the importance of how meaning is built in to sociomaterial compositions. By analyzing comment fields hosted by a Swedish IT-journal we illustrate how what is being said interplays with the technological platform in various ways.

Holmen Paper AB är en av Europas ledande tillverkare av trähaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet på en av pappersmaskinerna från Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran så en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemål men koden blev onödigt komplicerad.

Alkolås är en teknik som gör att fordonet inte går att starta om föraren har alkohol i utandningsluftet. Vissa alkolås som hittills använts är utrustade med en minnensfunktion som regelbundet töms och bearbetas i ett särskillt pc-bearbetat dataprogram. Syftet med undersökningen var att utreda vart gränsen går till att kränka den personliga integriteten för att öka trafiksäkerheten med hjälp av alkolås, samt att utreda attityden till alkolås. Undersökningen är baserad på enkäter som besvarats av Luleå Lokaltrafik, Pitetaxi och Testplats Botnia. Ett problem med alkolås är att individen inte har kunskap om alkolåsets funktioner, och de integritetsproblem som kan uppkomma.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.