Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige.

Syftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Fördomar vid rekrytering utgör ett stort problem för utlandsfödda personer i Sverige (Bromé m fl, 1996; Integrationsverket, 2006). För att undersöka namnets (utländskt vs. svenskt) betydelse för hur en arbetssökande (kompetent vs. inkompetent) uppfattas fick 116 studenter bedöma fiktiva CV:n. Hälften av försökspersonerna gjorde sina skattningar under omständigheter där jämställdhet betonades och hälften utan detta.Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan sökandens etnicitet och kompetensnivå på hur varm denne uppfattades (p=.002).

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att få ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy förespråkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick läsa en företagspresentation samt kravspecifikation angående en ekonomiassistenttjänst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt två manipulationsbetingelser av förespråkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick därefter under tidspress, välja tre av de åtta möjliga CV, som de ansåg skulle gå vidare till intervju.

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var muslimer.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna.För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor.Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till muslimer.

Syftet med uppsatsen är att belysa invandrade akademikers svårigheter på den svenska arbetsmarknaden och empirin består av sex intervjuer; varav fem arbetsförmedlare och en introduktionsförmedlare. Frågeställningen lyder: Vilka hinder finns och hur ser situationen ut på den svenska arbetsmarknaden för invandrade akademiker?Jag använder mig av empirin som består av intervjuer och belyser den med teorier, varav den övergripande teoribildningen är Erving Goffmans teori i boken Stigma - Den avvikandes roll och identitet. Bakgrunden till uppsatsen är statistik från Integrationsverket som visar på att sysselsättningsgraden för inrikes födda ligger på 75 % medan den för utrikes födda ligger på 59 %. Statistiken visar även att invandrare, även de med akademisk utbildning, ofta hänvisas till vissa branscher, som industri och vårdyrken, och även till lågbetalda arbeten.

Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är.Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av ?gräsrotsjournalistik? men den används också som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det på lite olika sätt.Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte.