Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet på landsbygden. Syftet med denna studie är att ta reda på hur aktörer i tre olika Integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det är möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med Integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgångspunkt i en sammanställning av lyckade Integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie där kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att få en så tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och därefter upprättat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

Denna studie avser att ge information och vägledning vid val av angreppssätt vid ett Integrationsprojekt. Med angreppssätt avses facelift och convert som kan jämföras med Enterprise Application Integration (EAI) och Enterprise Resource Planning (ERP). Det är idag en avsaknad på material angående val av angreppssätt vilket kan försvåra för en organisation att veta hur de skall angripa ett Integrationsprojekt. Att genomföra denna undersökning är steg mot att ge organisationer vägledning om hur de skall angripa ett Integrationsprojekt och vad som är viktigt att tänka på. Denna studie tar hänsyn till att integrera antingen genom att integrera existerande system med hjälp av middleware (facelift) eller att byta ut de existerande systemen mot ett ERP-system (Convert).

Landskrona är en stad där boendet är segregerat. Fotboll är en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och Integrationsprojekt, där vill man skapa en meningsfull fritidssysselsättning åt barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Uppsatsen presenterar och problematiserar tre Integrationsprojekt på Herrgården i Rosengård. Den frågeställning som växte fram lyder: Hur ska man effektivisera Integrationsprojekt för att kunna uppnå bättre och snabbare resultat? Uppsatsens primära syfte är att visa på viktiga nyckelfaktorer och arbetssätt som spelar stor roll vid integration. Vilka faktorer ska man tänka på, och hur ska man kommunicera ut projektet, vilka kanaler ska man använda. I uppsatsen försöker jag skapa förståelse för vad som är viktigt att tänka på vid konstruktion och tillämpning av Integrationsprojekt, samt hur man kan anpassa Integrationsprojekt till befolkningen.

 Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ?svenska? värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ?de andra? till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på.

This study aim?s to examine how conceptions regarding culture and ethnicity influence the daily work of personnel in integration projects financed by the European Social Fund (ESF). The method of this study was individual semi-structured interviews with nine persons working in three different projects. The reason why we have chosen these specific projects was because of their work with immigrant participants. Concepts that our study is based on was culture and ethnicity, but also the theory considering in-groups and out-groups.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt Integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället.

BakgrundI tidigare forskning har det framkommit att den svenska skolan och förskolan inte kommitsärskilt långt i sitt arbete med integration och utvecklande av interkulturelltförhållningssätt. Vidare visar tidigare forskning också att förskollärare i stor utsträckning använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt. Här finns också belagt att förskolan som kulturell arena är en lämplig plattform för integration och för det förebyggande arbetet med att motverka dikotomier som exempelvis ?vi? och ?dom?.SyfteSyftet med studien är att undersöka ett pågående Integrationsprojekt som syftar till att öka antalet möten mellan barn från segregerade områden i en kommundel i södra Sverige. Undersökningens huvudsakliga fokus kommer att beröra pedagogers, arbetsgivares och projektledares uppfattningar kring integration i förskolan samt vilka förväntningar som finns kring det pågående projektet.MetodFör att inhämta analyserbart material till studien har verktyget selfreport används.Selfreport innebär att respondenterna ombeds svara på frågor i löpande text.Respondenterna består av tre förskollärare, två arbetsgivare och två projektledare.Resultatet har sedan analyserats kvalitativt.ResultatResultaten visar att de tillfrågade pedagogerna, arbetsgivarna och projektledarna innehar liknande uppfattningar kring vad begreppet integration står för och de uttrycker att de tror att ökad integration leder till ökade möjligheter till lika villkor i samhället.

 Abstract This paper is to examine a specific integration projects by the name of SFINX, the participants' perspective. We chose to highlight three themes that concern the analysis what the participants thought about the content / efficacy, effectiveness and efficiency analysis, which means what the participants thought could be improved in the project. What emerged in our study is that research shows that Swedish education with professional orientation and integrated practice is a key factor for migrants to get into the Swedish labor market. And that Sfx teaching has been implemented in several places with good results. SFINX is also a Sfx project but is addressed to engineers.

This study is about the work of including immigrants to the Swedish society. The reason that we chose Landskrona community is that it is a town with a high population of immigrants. The purpose of this work has been to examine how projectleaders reflect about the work of integration in Landskrona and their point of view regarding the term integration. Our questions were: what is the projectleaders view on the term integration, how does the projectleaders reflect about the work of integration in Landskrona, how would the projectleaders like the work of integration to be, how does the projecleaders reflect about the future work of integration in Landskrona.We used a qualitative method to do this study and interviewed six persons who all work in various projects, that are working for including immigrants to the Swedish society.Our main results in our study is various kinds of thoughts and reflections of the work of integration in Landskrona, but there were some things that were more approaching than others. There is a high ambition of integrate immigrants into the Swedish society in Landskrona and the projectleaders had all many reflections of their work.

In 2005 the Swedish government introduced a law of amnesty for refugees in the country which made the Minister of Integration invite a number of national organizations to discuss this law. After that, seven organizations in Gothenburg also felt that something should be done and they started talking about a cooperation to improve the situation for newly arrived people to Gothenburg. They formed a project, ?Plattform Göteborg?, which in this paper will be evaluated according to a manual from Sida. The project consists of seven organizations which have their separate activities formed by them to improve the integration.

During the past twenty years the immigration to Sweden has changed significantly. Earlier immigration mainly focused at filling the vacancies in the Swedish industry, today immigrants primarily come to Sweden as Refugees. This change of immigration combined with the restructuring of the Swedish industrial sector has resulted in great a deterioration of the chances for immigrants to gain entry to the Swedish labor market.This study aims at examining how the cooperation between authorities in the municipal of Hörby in Sweden fosters integration. The study primarily examines how the cooperation between authorities in a integration project can contribute to a better integration to the labor market.Through a qualitative study, five persons who occupy important roles in the project have been interviewed. The results of these interviews have been complemented by internal documents as well as extern material to validate the results.The most important findings that have been revealed are the importance of language in the process of gaining entrance to the Swedish labor market.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via Integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

1, SammanfattningDen här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. ProjektetBiblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter.

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.