Hur ser de politiska partiernas Integrationspolitik ut? Frågan som uppsatsen vill ha svar på är om Integrationspolitiken överhuvudtaget fungerar eller om de politiska partierna är så oense i frågan att det inte är möjligt att komma överens om vilka åtgärder som behövs. Hur vill de politiska partierna åtgärda följande: Invandrarnas svårigheter att få jobb, Bostadssegregationen och SFI (svenska för invandrare) Utifrån integrationsverkets rapport (Rapport integration 2001) vill författaren även studera hur problemen kring invandrarnas arbetsmöjligheter och bostadssegregation ser ut. Tanken med detta är att det ska var möjligt att förklara partiernas Integrationspolitik och varför integrationen sker så långsamt, om den nu överhuvudtaget sker..

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas Integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med Integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om Integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens Integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur Integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i Integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur Integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ?Utanförskap? och ?mångfald? upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen.

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den Integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats.

The aim of this study is to discuss the implementation of Swedish integration policy from the perspective that public officials, so called front-line bureaucrats, are the real creators of this policy. The concept of integration is far from unambigous; it can have different meanings depending on the theoretical perspective applied. This give topical interest to the question of how the concept is conceived on the national level versus the implementation level. I also aim to uncover how these front-line bureaucrats look upon their role as creators of integration policy. My material consists mainly of interviews with front-line bureauctrats.

Uppsatsen är en komparativ studie av dansk och svensk Integrationspolitik. I uppsatsen ställs frågan om vilka åtgärder Sverige och Danmark vidtagit för att nå integration av invandrare och vad resultatet blivit av dessa. Uppsatsen fokuserar på fyra olika områden som kan anses indikera hur väl man i länderna lyckats med sitt integrationsarbete. Dessa områden är Arbete, utbildning, politiskt deltagande och bostadssituation, vilka har undersökts med hjälp av svensk och dansk statistik. Uppsatsen visar att invandrare på alla dessa områden ligger efter övriga invånare.

In august 2006 the Swedish government official report (SOU) about the structural discrimination was published and caused a lot of debate in the media. This paper is about the report as such, as much as the academic quarrel it caused in the newspaper Dagens Nyheter. My aim is to explore why the report is so provocative and what the debate actually is about. I use discourse analysis both as a method and theoretical framework, inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Using this methodology I explore which discourses that are articulated.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska Integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

The purpose of this Master thesis is to increase the knowledge about how public libraries can contribute to fulfil political programmes aimed towards integration. To achieve this we have conducted an evaluative case study about a public library in Sweden and the activities they carried out within the framework of the metropolitan policy programme Storstadssatsningen?. The questions raised consider which the political aims for integration within this programme were, which activities the library did accomplish, what the result in comparison with the politically decided aims was, and what conclusions can possibly be drawn from this? The theoretical framework consists of theories regarding evaluation, political programmes, integration and segregation, and public library-activities.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollärares arbetsvillkor består av ?eländesskildringar? (Westin 2003). Därmed är det lätt hänt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta människorna som arbetar som förskollärare ur en annan synvinkel; nämligen som aktörer kompetenta nog att påverka sin situation och utföra ett engagerat arbete på arbetsplatsen. Strategierna de använder sig av för att nå dit kan förstås slå fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas Integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal Integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media. The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign.

An effective Integration policy is important in Sweden while our government has decided and committed to be a country where everybody will be given the same opportunities. There is a greater awareness in today?s society of integration policy goals such as equal rights, responsibilities and opportunities for all. In a number of areas, however, the disparities between immigrants and Swedish-born citizens are still too large.The Swedish Riksdag decided on integration policy in 1997. The main task for this thesis will be to examine the motive behind the Government's decision to revoke immigrations policy and introduce integration policy.