Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur studie- och yrkesväglednings-situationen ser ut för intagna på kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att tillgodose Intagnas vägledningsbehov inom om-rådet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området. För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledningen är orga-niserad på kriminalvårdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och kriminalvårdens rehabilitering. Utifrån resultatet ansågs studie- och yrkesvägledning som en naturlig del av kriminalvårdens rehabilitering. Resultatet pekar även på att existerande studie- och yrkesvägledning inte uppfyllde de in-tagnas behov.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de Intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och förståelse för unga kortutbildade Intagnas inställning tillutbildning och motivation att studera i fängelse. Arbetet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjälp av metoden enkät och de kvalitativa tillatt få fördjupad förståelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjälp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 på den undersökta anstalten än nationellstatistik från 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att på Högsboanstalten i Göteborg undersöka vilken betydelse kontaktmannaskapet har för den intagne och hur den intagne upplever kontaktmannarelationen. Vi har också undersökt hur delaktig den intagne själv är i samarbetet med kontaktmannen vad gäller att ta ansvar för och påverka sin situation. Syftet är också att ta reda på hur rollen som intagen påverkas i förhållande till kontaktmannen. Vi genomförde studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gav oss en respons på 22 enkäter av 75 utdelade och en kvalitativ kompletterande intervju med två intagna som var ordförande för varsin avdelnings förtroenderåd. Våra resultat visade att man på Högsboanstalten i sin helhet är nöjd med kontaktmannaskapet och att hur positiv man var till kontaktmannaskapet berodde mycket på personkemin och den personliga relationen mellan intagen och kontaktman.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

According to statistics two thirds of Swedish criminals relapse into crimes within three years (Brå, 2007). Researchers suggest a relationship between attitudes toward crime and delinquent behaviour (Andrews & Bonta, 2003), but whether these attitudes are implicit or explicit remains unclear. Therefore, the aim of this study was to measure both constructs. Using SC-IAT (Karpinski & Steinman, 2006) and constructs from the Theory of planned behavior (Ajzen, 1985), criminals (N = 51) in three different prisons in southern Sweden were tested. Analysis yielded mixed results.

The essay deals with hierarchies that occurs between inmates in prison. It deals with a theory that these hierarchies, when seen through a gender perspective, can be understood as a hierarchy where you are valued based on traditional male characteristics. Empirically, the paper consists of interviews with five inmates, or former inmates, who during a period in his life, has served a prison sentence at a closed institution. Based on the informants' statements, conclusions are drawn about which properties are valued low in the hierarchy. This becomes clear when the informants speak humiliating about sexually deviant groups, snitches, or sex offenders.

Att bli frihetsberövad är något många har åsikter om men som få har erfarenhet av. Syftet med denna studie är att undersöka hur intagna påverkas av att vara frihetsberövade under en längre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har påverkat dem själva, deras relationer med anhöriga, hur de tänker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhället och media framställer människor som blivit dömda till fängelse. I studien har en kvalitativ metod använts med en narrativ utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De Intagnas berättelser analyseras med hjälp av utvalda teorier och tidigare forskning.

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvårdsanstalts organisation och verksamhet samt de Intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt där studien utförts grundar sig på att författaren arbetar extra som kriminalvårdare där. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvård är uppbyggd, vilket mottagande man får samt hur vårdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar även hur en vanlig dag inne på anstalten kan se ut och om hot/våld förekommer och i så fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vårdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mår man egentligen som intagen när man dras ifrån familj, vänner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man då mer kriminell? En av respondenterna säger: ?Det bästa på dagen är när man bli inlåst, då vet man att dagen är över?.

I februari 2008 hängde sig en man på häktet i Mariestad. När mannen anträffades av kriminalvårdare fick han hänga kvar i den strypsnara som han hängt sig i. Istället för att lösgöra mannen låste kriminalvårdarna om honom och tillkallade ambulans. Mannen levde när ambulanspersonalen kom till platsen men omkom senare på sjukhuset. Såväl kriminalvårdarnas agerande som den påföljande polisutredningen har kritiserats.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av påtvingad behandling. Den är gjord på ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med särskilda befogenheter i vård av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget består av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lättare eller grövre kriminalitet. Metoden som använts för att analysera intervjuerna är fenomenologiskt inspirerad som innebär att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar på sex viktiga teman.

This paper presents an investigation into the relationship between inmates and staff in a high security prison in Sweden. The primary objectives are to investigate this relationship from an inmate perspective and to identify key factors that may promote or hinder rehabilitative interaction with staff. Empirical data utilized in this study consist of semi-structured interviews carried out by the authors with nine inmates currently in custody of the treatment facility within the prison and six inmates housed within the study facility. This data collection method is an extension of grounded theory and four key themes were generated from the data analysis. The first of these examines the effect of rule enforcement on prison atmosphere and subsequent staff/inmate relations.

För personal i kriminalvården är det av central betydelse, både ur ett behandlings- och säkerhetsperspektiv, att känna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fängelser. Det finns forskning som tyder på att en förhållandevis stor grupp klienter begår negativa handlingar för att de är oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmåga att hantera det upplevda hotet på kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna på en kriminalvårdsanstalt. I uppsatsen undersöks också vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra Intagnas förväntningar om hur man bör handla när man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare från en kriminalvårdsanstalt deltog i undersökningen.

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De Intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de Intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård.