MålsättningAtt utreda skillnader i tillgänglighet till Insulinpump mellan olika patientgrupper samt vad som orsakar ett byte till Insulinpump.MetodData från 7224 individer med typ 1 diabetes vid tio olika vårdenheter analyserades för att utreda effekterna av njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration samt ålder. Jämförelsen mellan patientgrupper utfördes med logistisk regression som en tvärsnittsstudie och Cox-regression för att utreda vad som föregått ett byte till pump.ResultatGenom logistisk regression erhölls en bild av hur skillnader mellan patienter som använder Insulinpump och patienter som inte gör det ser ut i dagsläget. Cox-regressionen tar med ett tidsperspektiv och ger på så sätt svar på vad som föregått ett byte till Insulinpump. Dessa analyser gav liknande resultat gällande variabler konstanta över tiden. Kvinnor använder pump i större utsträckning än män och andelen pumpanvändare skiljer sig åt vid olika vårdenheter.

I den här rapporten undersöks hur diabetespatienters nöjdhet med en viss Insulinpump beror på i hur stor utsträckning de använder pumpens tillhörande fjärrkontroll och dess funktioner samt vilka faktorer som leder till användning av fjärrkontrollen. I rapporten används en kätdata från 437 Insulinpumpsanvändare och föräldrar till barn med Insulinpump som samlats in av konsultföretaget Opticom. Lineär regressionsanalys används för att undersöka data och genomföra inferens. Undersökningen visar att ökad användning av fjärrkontrollen är associerad med högre kundnöjdhet. En vidare undersökning av fjärrkontrollensfunktioner visar att endast den funktion som låter användaren administrerabolus med fjärrkontrollen har en positiv, statistiskt signifikant effekt på kundnöjdhet.

Syftet med denna studie var att beskriva ungdomar med diabetes och deras erfarenhet av att använda Insulinpump. Uppsatsen baseras på narrativa intervjuer med sex ungdomar tre flickor och tre pojkar i åldrarna 12-18 år (md=14,5). Kriterier för deltagande i studien var att ungdomarna skulle ha haft insulinbehandlad diabetes i minst ett år (md=8) och använt Insulinpump i minst tre månader (md=16). Kvalitativ innehållsanalys, resulterade i två huvudkategorier: Att vardagen underlättas och Att använda Insulinpumpen på ett ansvarsfullt sätt och sex subkategorier. De fyra subkategorierna inom huvudkategorin Att vardagen underlättas var: ? Kan äta länge och vad som helst ? Ger ökad frihet med sovtider ? Kan användas vid idrott och bad ? Att leva med diabetes blir enklare.

Diabetes är en allt vanligare sjukdom som ofta kräver livslång behandling med insulin. Insulinet kan injiceras på 3 olika sätt: insulinpennor, sprutor samt Insulinpumpar. Har diabetikern ett mycket svängande blodsocker är behandling med Insulinpump den mest effektiva. För att få fler diabetiker att använda Insulinpump så bör den få en modernare utformning, förenklad användning samt att komplettera med en integrerad kontinuerlig blodsockermätare. Syftet med detta examensarbete är att anpassa den befintliga Insulinpumpen till dess kommande funktioner så att det går att utnyttja tekniken på bästa sätt samt att det inte hindras av ett dåligt människa-maskin-system.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Diabetes typ 1 och 2 är idag en folksjukdom och antalet nyinsjuknade ökar i samma omfattning som fetmaepidemin. Dess behandling är emellertid komplex varför föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Både kvantitativa och kvalitativa studier (N=10) inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivån, copingstrategier, Insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).