Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av Instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att Instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet..

This thesis is a comparative analysis of language policy in the Post-Soviet states Ukraine and Kazakhstan, wherein the states are seen as rational actors using language as an instrument in the nation-building process. With a take-off point in an underframe of theories on the nation, national identity, Instrumentalism, power and the particular role of language in the nation-building process, this thesis shows that language is a key instrument used by the two states.The Ukrainian and Kazakhian language policies create and put across a certain image of the nation, by emphasising the titular languages as symbols of the new states. The line of argument in the language policy is a balance act between large-scale promotion of titular languages and a careful and inclusive attitude towards the Russian language. The biggest differences are that Ukraine, compared to Kazakhstan, has a more comprehensive and consequent language policy with a deeply rooted historic rhetoric. The most obvious instruments of the states in language policy is censuses, corpus-planning and the state choosing one official language..

The purpose with this master thesis is to analyze how the Swedish County Administrative Board (Länsstyrelsen) acts in an environment that changes fast with more regional actors than ever before. There are also proposals regarding new public authorities and eventually a reduction of the Swedish County Administrative Board.By studying a report issued by the Board in December 2005 the aim is to find their intentions and actions for the future. By using three diverse theoretical concepts - the public organisation, the instrumental perspective and two separate perspectives from new institutionalism - the expectation is that I will have the possibility to analyze the intentions of the organisation in many different ways.In this case study I also want to take into consideration the central discourses in the regional debate, shall we decentralize or shall we keep on having a strong state even in the future? What kind of regional policy does the Swedish County Administrative Board prefer?The result shows that the Swedish County Administrative Board struggles for a strong state even in the future, but it does not propose any huge changes. In many ways it seems like they act as they are supposed to - as an instrument for the government - but despite that it is obvious that the Swedish County Administrative Board tries to show that it has the traditions and knowledge.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

This Master?s thesis has governmental cultural policy in focus and concludes a textual idea analysis of the governmental bill Time for culture. (Tid för kultur.) The aim of the study is to examine how the government is seeking legitimacy concerning the cultural policy. One of the starting points is that the society has changed over time in terms of for example increased globalization and multicultural and even the market adjustment is more evident. Also the economical basis in the society is different nowadays.

The aim of this master?s thesis is to study the discourses on culture as developed by EU Commission. The method applied is a discoursebased historical analysis, where analysis of arguments and metaphors are functional to the enlightening of the construction of discourses within EU cultural policy. EU official documents constitute the empirical material studied. The theoretical framework of the thesis draws upon cultural public sphere theory as well instrumentalist cultural policy research.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras.Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne.Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna.