Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar på institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med två IFO-chefer och två socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar på dessa frågor: Har det placerats färre barn och ungdomar på institution under 2009 jämfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lågkonjunkturen? Vad anser socialtjänsten om Institutionsplacering för barn och ungdomar? Använder man sig hellre av andra typer av metoder (än Institutionsplacering) för att hjälpa barn och unga som har behov av det? När blir placering på institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvägen? Känner de anställda på de olika socialkontoren att de har förutsättningar för att göra sitt jobb på ett sätt som känns bra och tillfredsställande? Resultatet visar på en balansgång för socialtjänsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hänsyn till ekonomi, ev.

The purpose of this study was to increase the understanding of the phenomenon that there are so many young people placed in institutions in Sweden despite the valuable knowledge regarding the problems and risks of doing so. The questions that follow in the essay were what guided the social workers to choose institutional placement for youngsters. It went on to also ask if this knowledge could contribute to an increased understanding of why there were so many young people placed in institutions despite the criticism from scientists. To accomplish the goal of the essay, former science in the subject was reported and six social workers within social services were interviewed. The material of the interviews was analyzed with help from the theory of human service organizations, street-level bureaucrats work situation and the new institutionalism.The result of the investigation showed that the social workers choices to place young people in institutions is guided by specific work and organizational factors connected with a belief in the helping function of the surroundings.

The purpose of this study was to examine how some young mothers, who previously have been in foster care or residential care, describe the way motherhood has affected their lives and identities. Narrative interviews were conducted with three teenage mothers and one mother aged 23. As tools for analyzing the narratives, theories about narrative psychology and how people present themselves through story-telling and language were used. The results of the study show that becoming a mother was life-changing in a positive way, according to the young mothers. They described how they, since becoming mothers, had become more mature and now lived less risk-full lives.

When young people are placed in residential care, the staff have a responsibility to ensure that the youth have a safe environment where they can thrive and develop. Residential staff also have responsibilities to ensure the rights of youth during the residential care. This study aims to examine how staff consider themselves to treat the youth in residential care. Furthermore the study aims to examine how the staff consider themselves to ensure youth their right to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the UN convention on the rights of the child (CRC). A qualitative method has been used in order to answer the study's purpose and issues.

The purpose of this study was to examine social workers apprehensions about institutional placement of youths and what determines when these proceedings are used. When research not always shows that institutional placements lead to positive changes for youngsters, we wondered how social workers act on their assessment to institutional placement. We wanted to find out if the social workers meet any dilemmas along the way. To find out about that we used qualitative interviews with ten social workers, who worked in social service and came from different places in the southern parts of Sweden. To analyze our material we used the theory of human service organization and street-level bureaucrats work situation.

The purpose of this study was investigating the means which rule the social worker?s choice of institution placing youths and how they match the youth?s individual need compared with the type of home. The questions were: Which significance has the characteristics of the youth and their family for the placing? Which significance has the characteristics of the institution? Which significance has the social workers? way of working, investigation, theories, economy etc.? A qualitative way of interviewing has been used. Eight interviews were done; six with social welfare secretaries who place youths and two social workers who work with coun­selling and placement.

Studiens syfte var att kartlägga ungdomars upplevelser av sin Institutionsplacering samt sätta detta i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild. Undersökningen bygger på halvstrukturerade intervjuer med fyra ungdomar placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till socialpsykologiska begrepp som stämpling och självbild, utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin samt om disciplinering utifrån social responsivitet. I studien har framkommit att ungdomarna ofta har en problematisk relation till sina föräldrar. Ungdomarna har en klar uppfattning om hur människor i deras sociala nätverk skulle beskriva dem och det verkar som att de är vana vid att se sig själva utifrån andras ögon.

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Syfte Eftervård är ett komplext begrepp vilket studiens syfte är att utforska. Vi har valt att fokusera på verksamheter som arbetar med eftervård för ungdomar som varit placerade utanför det egna hemmet. Frågeställningar Vad innebär begreppet eftervård för aktörerna? Hur arbetar aktörerna med eftervård i deras verksamhet? Hur ser aktörernas inställning ut till riktlinjer samt aktuell lagstiftning?Metod Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vi har valt att intervjua fyra aktörer som arbetar med eftervård för ungdomar.Resultat Utifrån det vi fann i empirin kunde vi urskilja fyra teman.

Syfte: Att intervjua ungdomar som under åren 2001-2006 någon gång varit placerade iinstitutionsvård för att se om insatsen lett till en positiv förändring i den unges livssituation. Vi villäven undersöka hur ungdomarna upplevde tiden på institution.Frågeställningar: Hur såg den unges livssituation ut innan placeringen? Hur upplevde den ungevården på institutionen? Hur ser den unges livssituation ut idag?Metod: Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på halv-strukturerade intervjuer med sex stycken ungdomar.Teori: Vi har valt symbolisk interaktionism och stämplingsteori som teoretisk utgångspunkt.Symbolisk interaktionism förklarar hur en människa formas genom interaktion (samspel) och kommunikation med andra. Stämplingsteorin är en av de viktigaste idéerna inom symboliskinteraktionism. Den är ett sätt att tillämpa det symboliskt interaktionistiska tänkandet på ?avvikandebeteende?.Huvudresultat: Vårt material har visat att de flesta av våra informanter uppger att de är nöjda med sin tid på institution och att den har lett till en positiv förändring i deras livssituation.Uppseendeväckande är att de flesta av våra informanter inte är nöjda med hur socialtjänsten har agerat i samband med placeringen.

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att Institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

Varje år blir tusentals barn och ungdomar placerade för vård och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering på institution eller i ett familjehem innebär ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom området som utgår ifrån de ungas perspektiv. Detta är bakgrunden till vår egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av Institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berättelseroch tankar försöka förstå hur vägen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett några förändringar i deras liv och i deras syn på sig själva och sinlivssituation. Vi har därför utgått ifrån följande frågeställningar:- Hur har vägen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade på institution?- Beskriver ungdomarna förändringar eller vändpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn på sin livssituation och sig själva förändrats?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

ÖREBRO UNIVERSITYDepartment of Behavioural, Social and Legal SciencesC-essay in Social work, Advanced course2006To give up a criminal life styleA study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community workEmma Henriksson & Karin TengnäsABSTRACTThe purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people?s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment.