Med oss själva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tänker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. Läsaren ska få insyn i, och förståelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar där. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. En inledande Insamlingsfas där vi införskaffat information som har stöttat oss i vårt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestått av en designprocess där vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken på Marstrand.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan?Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, Insamlingsfas och analys av det specifika materialet.Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker. Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor.Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats.