Recent studies about refugees have shown that there are differences in how refugees are framed, depending on where they are fleeing from. Studies have also shown that right-wing populism and refugee framing can be linked. With the theoretical framework of Banulescu-Bogdans three frames and right-wing populism, this study examines how polish politicians within the PiS party have framed refugees fleeing in 2015 in contrast to refugees fleeing in 2022.The aim is also to analyze how and if right-wing populist discourses are reflected in the frames. Using framing analysis, nine statements from different PiS-politicians were analyzed. The results show that the dominating frame towards refugees during 2015 was the threat-frame, contributing to frame the refugees as a cultural threat and security threat. The dominating frame used towards refugees 2022 was the victim-frame, contributing to frame the refugees as deserving and worthy of help. Furthermore, right-wing populist discourses were clearly existing in the framing of refugees in 2015. Discourses as ??us?? and ?? the other?? along with signs of nativism are reflected in the frames.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans Inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.