Uppsatsen analyserar Inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer från ett tvärsnitt ur LINDA-databasen år 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgått en svensk universitets- eller högskoleutbildning. Två beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? årsinkomst och månadslön ? för att studera tidsaspekten i Inkomstskillnaderna. Det finns stora Inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (särskilt för urvalet baserat på årsinkomst).

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större Inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, pendlingen samt inkomstfördelningen.

Ekonomiskt bistånd är ett ständigt aktuellt ämne när det kommer till kommunernas socialtjänst. Under många år har en stadig ökning av både kostnader för ekonomiskt bistånd samt längd på bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av världens mest välutvecklade välfärder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistånd. Genom en metod som baseras på statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillräckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistånd i de svenska kommunernas socialtjänst.

Ekonomiskt bistånd är ett ständigt aktuellt ämne när det kommer till kommunernas socialtjänst. Under många år har en stadig ökning av både kostnader för ekonomiskt bistånd samt längd på bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av världens mest välutvecklade välfärder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistånd. Genom en metod som baseras på statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillräckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistånd i de svenska kommunernas socialtjänst.

Kina? har? under? de? senaste? 30? åren? haft? en? ekonomisk? tillväxt? med? närmare? 10? procent? per? år.? Men? i? takt? med? den? ekonomiska? utvecklingen? har? också? Inkomstskillnaderna? mellan? kust?? och? inlandsregionerna? ökat.? I? den? här? uppsatsen? har? jag? valt? att? studera? skillnaderna? i? utländska? direktinvesteringar,? humankapitalsatsningar? och? infrastrukturinvesteringar? mellan? regionerna? för? att? se? om? dessa? faktorer? kan? förklara? den? ojämna? inkomstfördelningen.? Min? slutsats? är? att? det? finns? stora? skillnader? i? investeringsnivåer,? främst? i? FDI,? mellan? kust?? och? inlandsregionerna.? Och? att? den? kinesiska? staten? har? haft? stor? påverkan? på? inkomstgapet,? kanske? kan? den?tises?som?den?drivande?kraften?bakom?de?växande?Inkomstskillnaderna..

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare Inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro.