I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att Inkomsteffekten dominerar.

I denna studie undersöks hur införandet av jobbskatteavdraget 2007 och de två utbyggnaderna 2008-2009 påverkade arbetsmarknaden i form av sysselsättning, arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och sysselsättning i åldersgruppen 55-64 år. Med utgångspunkt från en tillämpning av konsumtionsteorin, med arbetsutbudet i fokus, så görs en difference-in-differences analys av reformens tre första år i jämförelse med tre år innan dess införande. Resultaten visar att införandet av jobbskatteavdraget har haft en positiv effekt på arbetsmarknaden i form av en större andel avbefolkningen i arbete, medan ytterliggare steg av jobbskatteavdraget ger estimat som tyder på att effekten blir en minskad aktivitet på arbetsmarknaden..