Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige..

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur produktivitetsförändring i en bransch påverkar priser, både på den egna marknaden, men också på alla andra marknader genom att ge upphov till en förändring av relativpriset. Denna undersökning kommer att utföras på den tjänsteorienterade marknaden för taxi, samt på den teknikorienterade telebranschen. Dessa båda marknader har valts för att de representerar helt motsatt produktivitetsförändring. Det har skett en produktivitetsminskning på taximarknaden de senaste 20 åren, medan det har skett en ökning i produktivitet på telemarknaden under samma period. En ökning av arbetsproduktiviteten inom ett företag, eller i en bransch, innebär att fler enheter tillverkas per arbetad tidsenhet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trängselskatten kan minimera kölängder under rusningstrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. Kölängd definieras här som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lämnar vägen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse är att det ska vara så lite trafik som möjligt. Detta är målfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas även Stockholms stads intressen, som vill att trafiken ska minskas utan att trängselskattintäkterna reduceras.