Box- och spiltstallen uppkom under militärtiden, de har sedan följt med till dagens samhälle och klassas som det traditionella Inhysningssystemet. Box- och spiltstall är det vanligaste Inhysningssystemet som används på svenska ridskolor. Under senare tid har fler Inhysningssystem börjat komma fram, så som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift är lämpligt som Inhysningssystem på ridskola. De tycker att det inte är tillräckligt säkerhetsmässigt och att ridskolan ska stå tillgänglig som fritidsgård för eleverna, vilket de inte anser är möjligt med lösdrift som Inhysningssystem.

Idag är det vanligaste Inhysningssystemet ett traditionellt stall med boxar och spiltor. Förutom detta system finns det även andra system som skulle kunna vara av intresse för hästägare som funderar på att bygga nytt eller bygga om befintligt stall. För att ge en helhetsbild av de olika Inhysningssystemen så tas regler för dessa upp. Även en beskrivning av vad varje Inhysningssystem innebär och enkla skisser på planlösningarna för att lättare se hur systemen ser ut och fungerar finns med i arbetet av samma anledning. I en tidigare undersökning i ämnet hästhållning och inhysning av häst framkom att de flesta av hästhållarna hade ett traditionellt stall med boxar och spiltor.

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika Inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra Inhysningssystem. Även säkerheten för djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

De Inhysningssystem som används idag möter inte alltid hästens naturliga behov. En traditionell uppstallning hindrar hästen att utföra sitt naturliga rörelsebehov. Genom att ge hästarna möjlighet till mer rörelse kan man få flera hälsomässiga fördelar. Exempel på fördelar är ett starkare skelett, starkare senor, bättre kondition och minskad stress vid uppstallning och träning. Syftet med denna studie är att ta reda på om hästar rör sig mer beroende på olika Inhysningssystem som ger olika förutsättningar för rörelse.

Hästen är ett stäppdjur som under en lång tid utvecklat sin flyktinstinkt samt specifika beteendemönster som spänd kroppshållning och fnysningar. Dessa beteendemönster visar sig vid rädsla och har som funktion att varna artfränder för möjlig fara. Utvecklingen av ovanstående beteenden har haft en stor betydelse för artens överlevnad. Att snabbt fly från saker som hastigt dyker upp i synfältet, är hästens främsta sätt att skydda sig mot fara. Flyktinstinkten har haft så stor betydelse för hästens överlevnad att den inte går att träna bort. Hästens flyktinstinkt ligger ofta bakom flertalet av alla hästrelaterade olyckor som sker.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som Inhysningssystem till sina kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som Inhysningssystem till sina kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

The purpose of this study was, if possible, to find a housing system for growing bulls that was as optimal as possible for the animal welfare. In order to select housing systems you must take into account the size of the group, body weight and the type of floor. Seven of the international most common housing systems were compared, straw bedding, deep straw bedding, sliding straw bedding, concrete slatted floor, rubber coated slatted floor, cubicles and feeding cubicles. Studies that have examined the proportion of tail, claw and leg injuries and the presence of unnatural behavior in the different systems. In summary, all studies showed that soft underlay were beneficial for the animals in terms of the proportion of bone lesions and swellings.

It´s important when you are about to build a new stable or just increasing your production that you choose the right housing system and that it fits your own farm. In this study I have put together facts about different housing system for fattening bulls in order to get a clearer picture of witch system is the most suitable for my own farm depending on the conditions I have. The background of this work is my own interest for breeding bulls and I will hopefully increase my own production. Due to this I wanted to learn more and increase my knowledge about different housing systems. Through a literature study I have found out the facts about the housing systems I find suitable for housing bulls.

Majoriteten av alla dödsfall hos värphöns beror på fjäderplockning med efterföljande kannibalism. Fjäderplockningsbeteendet innebär ett mycket stort problem för äggnäringen eftersom det både påverkar fåglarnas välfärd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt äggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fåglar vars fjäderdräkt förstörts kräver mer foder för att bibehålla normal kroppstemperatur. Fjäderplockning är ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrågan på billiga ägg ökar tvingas lantbrukarna hålla fler fåglar på samma ytor.

Självrengörande golv som Inhysningssystem för ungdjur är något relativt nytt. Golven består av en rörlig gummimatta på ett träunderlag och mattan drivs framåt med hjälp av tryckluft. Hur långt och vid vilka tider golvet ska gå programmeras in i en dator som sedan styr driften. Om det fungerar väl både utifrån människors och djurs perspektiv skulle det kunna vara ett alternativ till traditionella Inhysningssystem. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om djurens beteende störs av att golvet rör sig och hur väl hygienen fungerar i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes på två grupper med kalvar av en ålder på ca 6,5 respektive 8,5 månader.

Studien var en del i ett större projekt som syftade till att undersöka hur värphöns påverkas beteendemässigt och nutritionellt av ökad konsumtion av olöslig fiber. I det nu aktuella projektet undersöktes hur ökat intag av olöslig fiber påverkar äggkvalitén. Fiberkällan utgjordes av halmpellets som antingen blandades i fodret med 3 % inblandning, alternativt utgjorde strömaterial för att undersöka strömaterialets betydelse som fiberkälla. Två olika hybrider ingick i försöket, 720 Lohmann Selected Leghorn (LSL) och 720 Lohmann Brown (LB), varav halva antalet av varje hybrid hölls i frigående system och andra hälften i inredda burar. Totalt insamlades och undersöktes 180 ägg från varje Inhysningssystem då hönorna var 31-32 veckor gamla.

In Sweden, there has been a continuous increase in the volume of housing construction for dairy cattle. Since 2004, the number of new, rebuilt and extended dairy cow houses undergoing preliminary inspection by the authorities has grown. The livestock farms have mostly focused on cow units instead of calf and heifer sheds; which has led to a need for information in this area. The purpose of the study was to improve advisors? knowledge about bovine building construction and function; to enable them to provide more qualified advice to conventional and organic milk producers who sustain larger herds.

This paper aims to, through a literature review, examine how to best design and adapt calf huts to meet the calf's physiological requirements and reduce the infection pressure for enteric and respiratory diseases. It illuminates how the calf relates to different temperatures and climate, which temperature control mechanisms it uses and its ability to perform these regulations, as well as providing a summary of the past decades´ research on the calf huts housing system. These two theory chapters, along with a concluding discussion, provide a better understanding of how to, especially in temperate climates, design the most suitable calf hut, which cater to the calf's both thermal comfort and physical health. The literature suggests that the calf's own temperature control works well to counteract the temperature outside the desired range, and that one of the most important factors rather is ventilation of a calf hut, which reduces moisture and pathogens. The conclusion of this paper is mainly that there is not an obvious way to place and construct a calf hutch and that most design principles contribute to both positive and negative effects simultaneously.