I denna uppsats behandlas synen på mobilitet och affärsnytta hos organisationer som använder mobila tjänster och produkter samt marknadsför dem. Detta har vi gjort genom att intervjua fem personer som är och varit verksamma inom IT-branschen under en längre tid. Undersökningen har visat att begreppet affärsnytta används som ett generellt begrepp som täcker över en rad olika aspekter och faktorer, samt visat på kontextens signifikans i frågan. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att affärsnyttan av mobil Informationsteknologi uppkommer då den används som en möjliggörare..

I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området Informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande Informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer.

Syftet med denna uppsats är att, ur ett processorienterat perspektiv, undersöka hur IS/IT används som möjliggörare av affärsprocessförändring. Vår undersökning baserar sig på ett fallföretags förändring av affärsprocessen lagerhantering. De slutsatser vi kan dra grundar sig på fallföretagets situation och de förändringar som de har gjort. Företaget har som vi ser det genomfört en process-redesign. För att möjliggöra process-redesign har Företaget implementerat ett helintegrerat informationssystem med gemensam databas.

Syfte: Vi vill bidra med ökad förståelse för faktorer som kan underlätta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet är en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vårt empiriska material. Vi har utgått från empirin, men samtidigt har vi haft vår teoretiska referensram i åtanke, med fokus på social struktur, Informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vår studie visar vi att ett förändrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillämpning av dialog är faktorer som kan underlätta ut-vecklingen av e-förvaltning..

Syfte: Vi vill bidra med ökad förståelse för faktorer som kan underlätta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet är en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vårt empiriska material. Vi har utgått från empirin, men samtidigt har vi haft vår teoretiska referensram i åtanke, med fokus på social struktur, Informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vår studie visar vi att ett förändrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillämpning av dialog är faktorer som kan underlätta ut-vecklingen av e-förvaltning.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och Informationsteknologi i en vidare utsträckning..

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av Informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas.

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom Informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera Informationsteknologi och geografi till en helhet.

Syftet med undersökningen var att beskriva omständigheter som uppstår vid tolkning och verkställighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen använt oss av arbetsrelevanta frågeställningar hämtade från BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi även hos respondenterna sökt förslag på förändringar i syfte att förbättra arbetsförutsättningar och resultat. Vi granskade också respondenternas inställning i frågor som berör förändringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssätt samt i elevernas förhållande till Informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag är tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns områden som kan utvecklas och förbättras.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern Informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av Informationsteknologi.

Kan naturstudier och Informationsteknologi ge förutsättningar för ett lärande på ett sådant sätt att barns kunskaper, hälsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns användning av två olika IT ? verktyg i naturen, påverkar deras naturkontakt på olika nivåer. Resultatet pekar på; att arbeta med en digital bildberättelse är en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen är att låta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberättelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lärandet. De barn som använde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lärandet bestod i flera nya kunskaper om avstånd, väderstreck och matematik.

Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte är att analysera dessa begrepp men även att undersöka hur brukarmedverkan på allmänna platser fungerar..

Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande förändring på de svenska kontoren.

Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet.Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet itext sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor medgenuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Medhjälp av teorier om design science och metodologi har resultatet slutligen visat att denarbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersökagenuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur..

This thesis discusses how the education in the Master of Engineering program can change to become more into line for the students needs, especially for the women, both directly in the education situation and later in their occupational roles. This is done using a gender perspective. Both the education and the occupation today is characterised by masculine norms and values. The education lacks gender perspective and is created by men, for men. The thesis gives concrete proposals on how to change two existing courses to better fit the students.