Bakgrund: Afasi och dysfagi är tillstånd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni är några exempel. Det är därför viktigt att vårdgivare har en tillräcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svårigheter diagnoserna innebär. Dock har vårdgivare inte alltid den kunskap som krävs för att hantera svårigheterna och ge en god och individuellt anpassad vård. Det har visats att Informationsinsatser har en positiv effekt på vårdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses även effekt på vårdgivares inställning och arbetssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort Informationsinsats specifikt till vårdgivare på äldreboenden.Metod: Denna studie var en enkätstudie med en Informationsinsats i form av ett kort informationstillfälle innehållande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vårdbiträden på åtta äldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp.

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra världskriget framställts i läroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Här undersöks även hur regeringens Informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 påverkade framställningen av den nazityska utrotningspolitiken i läroböckerna. Vidare ställs denna framställning mot framställningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton läroböcker undersöks för att hitta svar på frågeställningarna och här används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framställning och utrymme när det gäller den nazityska utrotningspolitiken har gått från inget utrymme alls i den första undersökta läroboken, till att få en väldigt framträdande roll i de senaste årens läroböcker.

SammanfattningBedrägeribrotten har ökat kraftigt och det har även skett en stor förändring i tillvägagångssätten för brottstypen de senaste decennierna. Ökningen och förändringen beror till stor del på den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrägerier kan begås. Den nya tekniken har även bidragit till att bedrägeribrotten både kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt då en gärningsperson enkelt kan nå ut till en stor krets. Bedrägeri är en av de mest svårlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rättstillämparen ett betydande utrymme för tolkning.