This thesis deals with the concepts of individual and Individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages.First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise Individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual..

The following text constitutes an attempt to present the French philosopher Gilbert Simondon's genetic ontology through an account of his reconfiguration of the problem of Individuation in his doctoral thesis from 1958, L'Individuation à la lumière des notions de forme, information, potentiel, métastabilité. The intention is to show how Simondon through this reconfiguration of a classical philosophical problem ? in which concepts and schemas from contemporary physics and technology is utilised in a critique of the bi-polar hylomorphic schema as its traditional, substantialistic solution ? becomes able to articulate an anti-substantialistic and anti-reductionistic ontogenesis as first philosophy. A systematic philosophical conception that according to Simondon precedes every critical investigation of the subject as well as every scientific ontology ? not by establishing a pre-critical position, but by exceeding Kant's critical position: that is, through a displacement toward a conception of the transcendental conditions for the genesis of being and thought as real conditions, rather than conditions of mere possibility.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och Individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs Individuationsprocess. .

The purpose of this essay is to discuss relationality in G.W Leibnizs Monadologie (1714). In general terms this essay analyzes the notion of Individuation in relation to the concept of monads. The analysis proposes a question regarding the body in this Individuation, and what consequences follows for the understanding of the relation between the single individual and other individuals. It will be shown that the irreducibility of having a body transcendens something like ownness, subjectivity, personality and Individuation, and this is explained through the pre-established harmony between the monads ? where the plurality of monads is detected before the monads singularity. To widen this investigation of relationality between the monads, I will turn to Edmund Husserls phenomenological operation for solving the egological problem of solipsism in Cartesian Meditations (1929). In his meditations, Husserl uses the monad as a self-conscious ego with peculiar ownness.

Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillämpas är den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, särskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, åskådliggörs den svårfångade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svårigheter eller brister i självet ger uttryck för.Utgångspunkten för texttolkningen är teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnå ett tillstånd av absolut balans, behovs- och begärslöshet, vilken texten är genomsyrad av. Denna fantasi framstår i ljuset av textens primära utvecklingskonflikt kring separation-Individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna självets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska självets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar..

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning.

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?Individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande.

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara på följande frågor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen Individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen Individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Min avsikt var att undersöka om det gick att tolka Oden och några av berättelserna kring honom som en bild av Individuationsprocessen. Min slutsats är att det låter sig göras. Berättelserna kring Oden innehåller element som mycket väl går att koppla till jungianska begrepp.· Han möter och konfronterar sin skugga. Detta sker både i fallet med Vaftrudner och med Loke. Han ser dem i ögonen, och i fallet med Loke går han så långt att han ingår fosterbrödralag med denne.· Han genomgår kris och lidande för att kunna gå vidare och växa i vishet.

The aim of this bachelor thesis has been to examine and develop our own understanding about how young people in Sweden (16-29 years of age), take part in cultural activities. As librarians it is important to know what kind of activities and interests this particular group has. With Pierre Bourdieu?s theoretical framework towards habitus and capital we are interested to see if there is a connection between one?s cultural use and background, if different access to capital with or within groups has an affect or not. With both statistics and interviews with people within our target, we believe this data has been sufficient enough to conduct a good and valid study.

Den här uppsatsen är en studie i synkroniciteten och Individuationsprocessen med utgångspunkt från C. G. Jungs definitioner.Begreppet synkronicitet introducerades av C. G. Jung år 1951.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning.Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare.Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och Individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen..