Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de olika metoder som används för att mäta ina-velskoefficient (F) hos olika djurslag. Avel har använts under mycket lång tid för att förbättra de fenotypiska egenskaper som våra djur har. Den intensiva aveln har lett till Inavel hos våra produktions-, sport- och sällskapsdjur vilket i sin tur har lett till negativa effekter så som re-cessiva genetiska sjukdomar. För att övervaka, kontrollera och begränsa Inavel behövs meto-der för att mäta den. Tre vanliga metoder för att beräkna Inavelsgrad är genom härstamnings-information, Single Nucleotide Polymorphisms (SNP) och mikrosatelliter.

Inbreeding has become a problem in some horse breeds. Studies show that it may lead to inbreeding depression which affects e.g. reproduction traits. In the wild there are mechanisms that make horses avoid mating with close relatives. When selection is done by humans this mechanism is removed and intensive breeding for a few traits, for example good racing results, can become a problem.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam..

Inbreeding, the mating of related individuals, has been the one dominating breeding strategy for dog breeders during the last 200 years. However, its negative effects on fer-tility and other fitness traits, a phenomenon called inbreeding depression, have been ignored in the quest of perfect unity in conformation or performance. The purpose of this study was to test the hypotheses that litter size is reduced as a consequence of in-breeding, affected by both the inbreeding coefficient of the dam and the litter and that a rapid increase in the inbreeding coefficient affects litter size more than a slower rate. Data were collected from the Swedish Kennel Club registry of origin. Breeds included in the study were the Bernese Mountain Dog, the Cocker Spaniel, the Golden Retriever, the Rottweiler and the West Highland White Terrier.

Today?s community requires an increase in food production. Animals are today bred so that they produce more than their ancestors did. Production has been the most important and breeds with the highest production levels have therefore become popular. Many of the old local breeds have become extinct or are about to become extinct because of this trend.

For centuries inbreeding has been used to refine traits in dogs, making desired traits more hereditary and thereby, different breeds have been invented. Breed standards have been written for each of these breeds, describing in detail the different characteristics of each breed. When humans start to choose which animal to breed from, so called artificial selection, taste is put before function and the laws of nature, the natural selection, cease to apply. During this development, pedigree dogs have gone towards more and more extreme exterior characteristics and the dogs may have inherited various, more or less, severe problems for example compromised vision, impaired ability to move and difficulties to breathe. However they can still survive and reproduce because humans provide them with the conditions to do so.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Frågor som hur tillståndsregleringen ser ut har angripits med en rättsdogmatisk metod. Fokus har varit på fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 områden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. Utsättning av fisk har en lång historia i Sverige, redan på vikingatiden flyttades fisk från ett vattenområde till ett annat.

The Swedish Lapphund is one of our eleven Swedish domestic breeds of dogs and one of Sweden?s oldest dogbreeds. The Finnish Lapphund?s origin and physical conformation is similar to that of the Swedish Lapphund. One aim of this study was to examine whether the average litter size differs between these two closely related breeds, and if so, try to find causes for this.

Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 år sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och år 1971 vandrade 5 individer över tillHärjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer på 1980-talet menhjorden består nu av endast 8 stycken individer. Med hjälp av bidrag från privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen står inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för Inavel, dock vet maninte detta med säkerhet då det är otydligt hur nära besläktade individerna i ursprungshjordenfrån 1971 var.

The purposes of this study were to estimate genetic and phenotypic parameters for conformation traits in Swedish Ardenner, a heavy draught horse, and to investigate the inbreeding status of the population. Additionally, a breeding scheme proposal was created, based on the results achieved in the study. The data studied were obtained from the Swedish Horse Board and from the Swedish Ardenner Association. The data included 1632 three-year-old horses, mainly mares, and 356 stallions, judged between 1986 and 2005 at conformation shows. The traits studied were type, head-neck-body, legs, walk and trot at hand, total score and height at withers.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, Inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Detta examensarbete är en litteraturstudie, som är baserad på både äldre och nyare vetenskaplig litteratur, samt populär facklitteratur. Syftet med detta examensarbete är att åskådliggöra två problemområden inom den svenska kennelverksamheten/hundaveln. Tvångsparningar av tikar är ett stort djurskyddsproblem som strider mot svensk djurskyddslagstiftning. Trots att denna metod medför lidande hos tiken används den flitigt hos verksamma kennelägare, samt hos avelsdjursägare. I facklitteratur, som privatpersoner kan komma i kontakt med, illustreras detta övergrepp i detalj, fast då under namnet parningshjälp. Denna s.k.

Att leva i flock har flera fördelar, men trots detta är lejon det enda flocklevande kattdjuret. Flocken består av en grupp besläktade honor och deras ungar som domineras av en grupp hanar. Individerna är ofta utspridda i reviret i mindre grupper. I den här studien har jag undersökt om det finns någon optimal gruppstorlek och hur den i sådana fall ser ut, både ur reproduktions- och jaktsynpunkt. I litteraturen jag har läst är det flera olika faktorer som anses vara viktiga och som påverkar antalet gruppmedlemmar, vilka beskrivs och diskuteras här i arbetet. Emigrering är en viktig del för att förhindra Inavel och både honor och hanar undviker parningar med nära släktingar. Till skillnad från honorna lämnar alla hanar alltid sin födelseflock då de har fler fördelar av det eftersom deras reproduktionsframgång begränsas av antalet honor de parar sig med.