Impotens eller erektil dysfunktion drabbar män av olika orsaker och påverkar främst mäns sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av Impotens vid prostatacancer och dess behandling. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna förlust av sexuell förmåga men ha bibehållen lust, att känna ett förändrat förhållningssätt till kvinnor, att känna förlust av könsidentitet och att känna sig generad att prata om och söka hjälp för sina problem. Problem som Impotens förorsakade har länge varit känt.

Prostata cancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med 10 000 nya fall varje år. I Sverige opereras över 2000 män för PC årligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen är Impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och Impotens psykiskt påverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa är liten. Bristande kunskap om detta kan innebära att många patienters problem inte uppmärksammas av vården i tid, som kan innebära stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie är att belysa patientens upplevelse av att leva med dem två vanligaste komplikationer, Impotens och urininkontinens, efter prostata operation.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Impotensens inverkan på mäns livskvalitet samt att undersöka i vilket behov av stöd och information impotenta män är och vilken roll sjuksköterskan kan ha för patientgruppen. Resultatet base-ras på tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit, et al (2001) kriterier för hur en vetenskaplig artikel. Resultatet visar att Impotens har en klar påverkan på livskvaliteten för män. B l a kände männen en förlust av sin manlighet, fick sämre självkänsla och en negativ påverkan på mannens sociala liv var tydlig. Ett behov av en mer öppen diskussion kring sexualitet efterlyses av männen samt bättre information om bakomliggande orsaker och behandlingsalternativ.

Varje år får allt fler män diagnosen prostatacancer och behandlas för sjukdomen. Detta innebär också att fler män drabbas av de biverkningar som behandlingen kan medföra. Impotens ar en vanlig biverkning. Syftet med studien var att belysa hur den förändrade sexualiteten i samband med behandling av prostatacancer kan påverka mannens självbild och relationer. Metoden som använts var litteraturstudie.

Varje år får allt fler män diagnosen prostatacancer och behandlas för sjukdomen. Detta innebär också att fler män drabbas av de biverkningar som behandlingen kan medföra. Impotens ar en vanlig biverkning. Syftet med studien var att belysa hur den förändrade sexualiteten i samband med behandling av prostatacancer kan påverka mannens självbild och relationer. Metoden som använts var litteraturstudie.

Bakgrund: Det är känt att erektil dysfunktion, eller Impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling än övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2.Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och två kvalitativa artiklar.Resultat: Två kategorier identifierades såsom Livet påverkas samt Förståelse för situationen med underkategorier.Konklusion: Det råder kunskapsbrist i fråga om varför män drabbas av erektil dysfunktion. Många män anser inte att det finns någon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i årskontrollen av diabetes tillsammans med en välgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade männen och deras partner få bättre insikt och medvetande om problemet.

Cancer i prostatan upptäcks hos allt fler svenska män. En behandlingsform är operation, så kallad radikal prostatektomi, vilket betyder att man tar bort hela prostatakörteln. Operationen har dock en stor nackdel, nämligen att den ofta gör männen både impotenta och urininkontinenta. Syftet är därför att beskriva män som drabbats av prostatacancer och genomgått radikal prostatektomi, samt drabbats av biverkningarna Impotens och/eller urininkontinens, upplever och hanterar sin förändrade livssituation Studien använder sig av metoden analys av kvalitativa artiklar vilket innebär att djupare analysera artiklar som belyser männens upplevelser. Artiklarna söktes fram i databaser och granskas med tanke på innehåll och kvalité.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige och den diagnos som kräver flest vårddagar i hemmet. Antalet särskilda boende- och sjukhusplatser har minskat på grund av besparingsskäl, vilket har lett till att behov av vård i hemmet har ökat.  År 2000 vårdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen är inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vårdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd från sjukvården. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är Impotens. Hur Impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och Impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och Impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Det finns flera olika behandlingar för sjukdomen varav radikal prostatektomi är den vanligaste. Både sjukdomen och behandlingen medför att männens liv förändras mer eller mindre. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur männens liv förändrades efter radikal prostatektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar utfördes.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av Impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.