Utvecklingen av autoimmuna sjukdomar beror på både miljömässiga och genetiska riskfaktorer och dessa sjukdomar uppstår när ett adaptivt Immunsvar bildas mot kroppsegna antigener. Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en autoimmun sjukdom, den är en komplex kronisk inflammatorisk sjukdom med spontan uppkomst hos människa. Både immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD) och steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är exempel på SLE-relaterade sjukdomar hos hund. Syftet med studien var att jämföra de två SLE-relaterade sjukdomarna IMRD och SRMA, samt undersöka deras patogenes och etiologi. Hundar med IMRD har antinukleära antikroppar vilket inte ses hos hundar med SRMA.

Denna litteraturstudie undersöker vilka immunogena strukturer som har betydelse för utveckling av ett skyddande förvärvat Immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV). Ekvin infektiös anemi (EIA) är en virussjukdom som drabbar hästdjur. Den kännetecknas av ett förlopp med periodiska viremier Symtomen som ses i samband med viremi orsakas av proinflammatoriska cytokiner från det medfödda Immunsvaret. Värden blir vanligtvis asymtomatisk inom ett år efter infektion, därefter fortsätter individen att vara persistent infekterad under resten av livet. EIAV kan överföras via kanyler eller blodsugande vektorer (bromsar och stallflugor) som intar blod från hästar med viremi. Virus från blodet på insektens mundelar förs ut i cirkulationen när den biter en ny häst. Viruset infekterar och replikerar i makrofager, vilket leder till att vävnader som har rikligt med makrofager har höga virustitrar, även om halterna varierar med infektionsfas och virulens hos virusstammen. Ett cellmedierat förvärvat Immunsvar förmodas vara en mycket viktig faktor för att begränsa virusreplikationen under den akuta fasen.

Fodermedelsallergi är ett tillstånd som beror på att immunsystemet reagerar mot något, oftast ett protein, som normalt sett inte ska utlösa ett Immunsvar. De vanligaste symptomen är kutana symptom såsom klåda, alopeci och otit. Fodermedelsallergi diagnosticeras med hjälp av en eliminationsdiet med efterföljande provokation och vid diagnos behandlas sjukdomen genom att undvika det orsakande allergenet. För att inte utveckla fodermedelsallergi måste hunden eller katten utveckla en oral tolerans mot proteinerna i kosten; misslyckas detta kan allergi uppstå. Denna uppsats syftar till att sammanfatta den tillgängliga forskningen kring hur den orala toleransen uppstår, den immunologiska bakgrunden till fodermedelsallergi samt hur en eliminationsdiet påverkar Immunsvaret.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

Kattpest är sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket är ett smittoämne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott både inom Sverige och i övriga världen. Sjukdomen drabbar främst unga individer där en mortalitet över 90 % kan observeras. Gällande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellär hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. Gällande adulta individer påvisar FPV istället en affinitet för celler i benmärg, gastrointestinalkanal och lymfoid vävnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.

Rabies kan delas in i två former, en paralytisk och en furiös form. Immunförsvaret spelar med största sannolikhet en roll vid paralytisk form hos mus, genom till exempel T-lymfocyter, och skador ses i både CNS och PNS. Hur dessa T-celler verkar är dock fortfarande oklart, men det har visats att ett intakt immunförsvar ger den paralytiska formen hos mus. Vid avsaknad av paralys hos mus, står antagligen viruset för de främsta skadorna, som finns i hjärnan, men immunsuppression bidrar också.Hos människa visar studier tvetydiga resultat. Skador har setts både i CNS och PNS vid paralytisk form medan man vid furiös form har sett skador enbart i CNS.

Rabies sprids vanligen genom ett bett av ett infekterat djur men det förekommer även andra spridningsvägar. Två av dessa är genom inandning av rabiesvirus, det vill säga aerosol spridning och via organtransplantation då donatorn är infekterad med rabies. Då det inte finns någon vedertagen behandlingsmetod för sjukdomen när symptom väl uppträtt måste sjukdomen förhindras innan detta sker. Rabies kan förhindras med vaccinering, både hos djur och människor. För att stoppa spridningen bör man fokusera på de viktigaste smittspridarna, bland annat fladdermöss och hundar.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Forskningen har under det senaste årtiondet visat på att tetracykliner har antiinflammatoriska effekter i kroppen. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilken potential tetracykliner har som antiinflammatoriskt läkemedel.Genom modifiering av strukturen hos tetracyklinmolekylen kan dess egenskaper förändras. Till exempel kan förmågan att binda till och tas upp i mikrober elimineras. Det har framställts kemiskt modifierade tetracykliner (CMT) som saknar antimikrobiell verkan men som fortfarande kan binda till endogena substrat. Användning av CMT skulle kunna eliminera risken för resistensutveckling då mikrober ej påverkas.Tetracykliner har visats verka inhibitoriskt på matrix metalloproteinaser, enzymer som har med reglering av extracellulärt matrix att göra.

H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värddjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt Immunsvar.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.

Papillomvirus är ett cirkulärt naket dubbelsträngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel på de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt. Hos människa finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsställen på kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala områden där vissa kan ge upphov till könsvårtor medan andra ger cellförändringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor är slemhinnan i cervix känslig för onkogena HPV och cellförändringar där kan leda till cervixcancer (CC).

Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare), en apporterande ras med ursprung i Kanada, var i början på 1900-talet nära att utrotas på grund av två epidemier av valpsjuka som härjade i landet. I dag har rasen rapporterats vara predisponerad för vissa immunmedierade sjukdomar däribland s.k. tollarsjuka. Tollarsjuka används i dagligt tal och är egentligen ett samlingsbegrepp för två olika immunmedierade sjukdomar: en SLE (systemisk lupus erythematosus)-liknande reumatisk sjukdom samt en aseptisk meningit. Vid den reumatismliknande sjukdomen ses stelhet i leder och vandrande hälta som går i skov.

Mjältbrand är en sjukdom som drabbar både människor och djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötåliga sporer. De kan överleva i jorden i många år och när rätt förutsättningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . Mjältbrand, eller antrax förekommer världen över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur man hanterat olika mjältbrandsutbrott i industrialiserade länder och vilka lärdomar vi kan dra av det i Sverige, där vi dessutom är styrda av epizootilagen.