Hundreds of thousands of piglets are castrated without anesthesia in Sweden every year so that we may be guaranteed meat without boar odor. The smell appears while cooking meat of boar and is described as urine- and sweat-like. High levels of androstenone and skatole are considered the main factors behind boar odor. Skatole is a metabolite of the amino acid tryptophan, which is formed in the colon of all pigs. Androstenone is a steroid hormone that is released from the Leydig cells in the testes of boars.

Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma galtlukt på griskött och oönskat aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden.

Det sker ingen överföring av immunglobuliner från modern till fostret via placentan hos nötkreatur, istället tillförs immunglobulinerna till kalven genom höga koncentrationer i de första dagarnas råmjölk. För att uppnå en god Immunisering är det viktigt att kalven så snart som möjligt efter födseln utfodras med råmjölk av hög kvalitet. De tre faktorer som anses ha störst påverkan på kalvens Immunisering är koncentrationen av IgG i råmjölken, mängden konsumerad råmjölk och tidpunkten för första råmjölksgivan. Det finns även indikationer på att det finns skillnader mellan olika raser vad gäller kvaliteten på råmjölken och kalvens upptag av IgG. Den allmänna uppfattningen är att IgG-koncentrationen i plasma påverkar kalvens hälsa och tillväxt genom att kalvar med låga IgG-koncentrationer oftare drabbas av sjukdomar vilket indirekt kan leda till sämre tillväxt.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Rabies sprids vanligen genom ett bett av ett infekterat djur men det förekommer även andra spridningsvägar. Två av dessa är genom inandning av rabiesvirus, det vill säga aerosol spridning och via organtransplantation då donatorn är infekterad med rabies. Då det inte finns någon vedertagen behandlingsmetod för sjukdomen när symptom väl uppträtt måste sjukdomen förhindras innan detta sker. Rabies kan förhindras med vaccinering, både hos djur och människor. För att stoppa spridningen bör man fokusera på de viktigaste smittspridarna, bland annat fladdermöss och hundar.

Kalvar föds i det närmaste utan antikroppar då dessa inte kan passera placentan från ko till kalv. Således är kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar från råmjölken för att kunna stå emot smittämnen så de kan hålla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan påverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesättning samlades uppgifter in om 35 kor som kalvade under två månader. Prov togs från första mjölkningens råmjölk för undersökning av råmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-värde, vilket är en indirekt mätning av råmjölkens innehåll av IgG. Under kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad råmjölksvolym, ålder vid utfodring, hur bra kalvarna drack mjölken, kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.

Kattpest är sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket är ett smittoämne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott både inom Sverige och i övriga världen. Sjukdomen drabbar främst unga individer där en mortalitet över 90 % kan observeras. Gällande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellär hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. Gällande adulta individer påvisar FPV istället en affinitet för celler i benmärg, gastrointestinalkanal och lymfoid vävnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.

Bröstcancer/juvertumörer hör till de vanligast förekommande tumörsjukdomarna hos människa, hund och katt, men vad som orsakar uppkomsten av sjukdomen är till största delen okänt. Hos möss har man funnit ett virus ? MMTV ? som orsakande faktor. MMTV, Murine Mammary Tumor Virus, är ett retrovirus som kan verka som ett endogent virus eller som exogent agens med möjlighet att nedärvas till avkomman, bland annat via modersmjölk. Infektion sker via aktivering av B-celler, T-celler och andra lymfocyter som tar sig till juvervävnaden och infekterar denna.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.