Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen..

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö98. Därefter återknyter vi pedagogernas syften med innehållet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stämmer överens. För att uppnå vårt syfte med studien använde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna.Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till läroplanen, Lpfö98. Hälften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrån läroplanen under intervjun, men i vår analys av observationerna visade det sig att denna koppling är möjlig.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan.

Syftet med studien är att undersöka hur den grafritande räknaren används i undervisningen av Matematik C på gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lärare och elever då grafritande räknare används. Undersökningen är gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lärarna efteråt. Resultaten pekar mot att den grafritande räknaren främst användes som ett räkne/ritredskap i enlighet med lärarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, då elevernas användande motsvarade lärarnas syften och intentioner. Slutsatsen är att eleverna använde den grafritande räknaren i den mån deras lärare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina uträkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.  Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg. Däremot har rollen som motivationsverktyg förstärkts i två av de undersökta företagen.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen..

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att utifrån ett fenomenologiskt synsätt analysera och beskriva lärares och elevers uppfattning om syften och mål med svenskundervisningen. Jag ville även se om det föreligger någon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lärarens tanke med syfte och mål. Uppsatsen visar på en komplexitet i läraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mål?.